Trots att det kom ett nytt expansionspaket till Sims igår kväll och jag följaktligen satt och spelade till way-beyond-läggdags gick jag ändå upp i gryningen och tog tåget från Norrköping vid tolv minuter i sex imorse som jag hade tänkt.

Att sitta intill Vättern och lyssna på vågorna medan staden vaknar. Det är livet det. ❤

Jag fick en bevingad liten vän. 🐦 Fast hon var nog främst intresserad av min tekaka och inte av mitt sällskap.

Det är Heliga Birgittas himmelska födelsedag idag (alltså hennes dödsdag), och jag hade lite lösa planer på att delta i det kyrkliga uppmärksammandet av det imorse. Men som ateist med social fobi kände jag mig inte riktigt bekväm med att delta i detta nya och främmande sammanhang, så jag bara satt utanför Klosterkyrkan och sneglade på prästerna som gick in där. Nästa år kanske jag tar mig in i kyrkan också, vi får se.

"MAMMA, TITTA, HON HAR ELSA PÅ VÄSKAN!!!" Jag gör tydligen succé hos Vadstenas yngre befolkning. 😁

Slottet måste jag förstås besöka när jag är här.

Det var Eva Mattsson (här i rollen som Katarina Stenbock) som guidade på slottet idag. Hon blev glad att se mig och jag blev glad att se henne. 😊 Och hon sa att jag väl redan kan allt som sägs på de där guidningarna. 😉 Och ja, i stora drag har jag ju koll vid det här laget. Men det hör liksom till att gå minst en guidad tur på slottet när jag är här. Det är mysigt.

Mitt hotellrum. Mitt älskade hotellrum! 😍 Mitt favoritrum, som jag alltid väljer om det finns ledigt när jag ska boka.

Vykort har jag såklart skrivit. Jag kommer dock hinna hem igen innan lådan ens hunnit tömmas. 😉

Jag har hyrt en cykel! 🚴‍♀️ För att ta mig till och från teatern ikväll. Jag har inte cyklat på typ ett decennium, så jag var himla nervös inför detta och bad att få övningscykla på en kollegas cykel på parkeringen vid jobbet tidigare i veckan. För att det kändes som en trygg miljö att öva i. Ångestmonstret hånade mig och sa att mina kollegor skulle tycka att jag var konstig på grund av detta och skratta åt mig. Men jag skakade av mig det. För jag ÄR ju konstig. Och mina kollegor VET att jag är konstig. Men de tycker om mig i alla fall. Så vad spelar det för roll om de har lite roligt åt mig för det här? Det bjuder jag på. Jag är väldigt tacksam över att jag fick den där möjligheten att öva på parkeringen, det tog bort den värsta skräcken inför att börja cykla igen och gjorde det relativt lätt att provcykla inför cykeluthyraren här i Vadstena idag.