På äventyr med djävulen

Idag fick jag en vänförfrågan på Facebook, från en av killarna som också hjälpte till med flytten i lördags. Det gjorde mig himla glad. Vi utväxlade nog inte många meningar i lördags, men jag fick i alla fall uppfattningen att han var riktigt trevlig och han måste uppenbarligen ha tyckt detsamma om mig. Så det gör mig riktigt glad, det känns som en bekräftelse på att jag inte är totalt socialt awkward. 👍 
 
Igår var jag på min älskade teater och såg Faust II. Jag misstänkte redan innan att det inte direkt var en sådan föreställning jag skulle komma att gå och se 19 gånger, som somliga andra uppsättningar... 😉 Och det fick jag rätt i. Om jag ska sammanfatta den med ett ord så var den...förvirrande! 😱 En intressant upplevelse, men...det räcker alldeles utmärkt med att ha sett den EN gång. 
 
 
Det här var den allra första föreställningen jag såg efter branden. Det var alltså första gången som jag befann mig inne i salongen efter den hemska händelsen, och jag kände brandlukten direkt. I foajén kändes den inte, men i salongen är det ju betydligt mycket mer textilier så där var den påtaglig. Det kändes lite olustigt. Och inte blev det bättre av att det vid ett tillfälle i föreställningens första akt brändes ner en liten byggnad uppe på scenen - riktig eld plus en massa rökeffekter som faktiskt gav mig någon slags post-traumatisk panikupplevelse där i salongen. 😱😱😱 
 
En brandvarnare i taket i foajén. Sådana där detaljer som jag inte lagt märke till innan... 
 
Det ena trapphuset är fortfarande avstängt sedan branden. 
 
I pausen upptäckte jag något riktigt vidrigt. Jag gick till kiosken för att köpa ett program (vilket jag glömt göra innan föreställningen) och upptäckte då att de sålde godis som innehöll jordnötter där. Det har de inte gjort innan och jag blev både överraskad, ledsen, rädd och besviken när jag såg det. Jag vågade inte säga till där och då (kombinationen luftburen allergi och social fobi är ett smärre helvete), men jag var på helspänn resten av pausen och hela andra akten. Tack och lov kände jag ingenting, så det kan inte ha varit någon i närheten som betett sig tanklöst i sin godiskonsumtion. 
 
Imorse skrev jag ett långt meddelande till teatern på Facebook och förklarade situationen. Och jag väntade mig halvt om halvt en oförstående attityd och mina katastroftankar rullade iväg som en snöboll utför ett berg - jag skulle inte kunna besöka teatern mer, jag måste försöka lösa in mitt abonnemang och gå ur vänföreningen, jag skulle gå miste om en plats och ett sammanhang som blivit en viktig del av min tillvaro och bli tvungen att stanna hemma och bli isolerad och deprimerad och La Cage aux Folles-affischen i hallen skulle jag väl behöva plocka ner för att inte bli ledsen varje gång jag såg den och så vidare... 
 
Sedan kom svaret från teatern, och det var ett långt och vänligt svar där de tackade mig för att jag gjort dem uppmärksamma på problemet och de kommer inte att köpa in mer godis som innehåller jordnötter och tills det godis de redan köpt in tar slut kommer de att låta bli att sälja det de kvällar som jag eller någon annan med luftburen jordnötsallergi besöker teatern. Alltså...vilka underbara människor! Det är annat än bion, det... Tacka vet jag finkultur, där människorna är bildade och kultiverade och vettiga. JAG ÄLSKAR TEATERN!!! ❤️❤️❤️

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback