Ikväll har jag varit på musikquiz på teatern. Det var sista gången och även här övervägde jag nästan att fega ur. För jag visste inte hur jag skulle tackla det faktum att jag liksom måste ta farväl av mina lagkamrater i slutet av kvällen, jag hade fortfarande inte fått någon respons på min vänförfrågan på Facebook och jag kände mig osäker på om de ens ville ha någon fortsatt kontakt med mig efter ikväll (jag upplever ofta att andra människor betyder mer för mig än vad jag betyder för dem). Men jag gick i alla fall dit och det blev en mycket trevlig kväll. Den började med att mina lagkamrater och jag fick en chokladkaka av quizledarna som tack för att vi kommit på vartenda quiz och suttit längst fram i mitten och varit entusiastiska och stöttande. Det gjorde mig väldigt rörd, även om jag inte kunde äta chokladen eftersom den innehöll hasselnötter - det är tanken som räknas och jag tycker att det var en mycket fin gest från deras sida. Jag fick även en klapp på axeln och ett leende när de klev upp på scenen. ❤ När quizet var slut frågade en av mina lagkamrater om jag skulle vara intresserad av att delta i ett annat musikquiz på en restaurang här i stan tillsammans med dem, och det var med både lättnad och glädje jag mottog och accepterade detta erbjudande (med förbehållet att det är en jordnötsfri miljö, vilket jag tyvärr tvivlar på). Min vänförfrågan på Facebook kommer att accepteras och vi kommer att hålla kontakten där. 😊 Jag kände mig mycket lätt om hjärtat när jag vandrade hem genom höstmörkret. Nu ska jag försöka varva ner så pass mycket att jag kan somna. Jag är uppe i fyra kvällar i rad utan Imovane nu, får se om det blir en femte... ✌