Nu ikväll har jag varit på möte med Pride-familjen. Mysigt att träffa dem igen, och både trevligt och lite läskigt att träffa de två nykomlingarna. Jag var nog lite mer tystlåten än vanligt (inte för att jag är någon pratkvarn i vanliga fall heller, men ändå) men jag trivdes med att mest sitta och lyssna på de andra också, det är så fina och kloka människor och vi har skrattat mycket tillsammans ikväll. Vi har kommit långt i planeringen inför årets pridefirande och det känns verkligen att detta kommer bli riktigt stort. ❤🧡💛💚💙💜

Fyraåringen verkade glad att se mig också. Han kom in i rummet med en nyinköpt liten leksakshund och ropade: "Malin! Den här heter också Malin!" Och mitt hjärta bara smälte. Vi pratade lite om rosa hår och han var stolt över att han minsann hade glitter i sin hårspray vilket fick mig att uttrycka viss avundsjuka så då sa han att jag kan få låna hans.

Jag har fortfarande svårt att fatta att jag lyckats bli så omtyckt av ett litet barn, jag som verkligen inte är någon barnperson. Jag har noll erfarenhet av att umgås med yngre människor och jag känner mig sjukt obekväm när jag väl hamnar i någon sådan situation. Men denna unge har visst bestämt sig för att jag är en supercool person. Det är väl bara att tacka och ta emot, antar jag. 💖

Nu ligger jag hemma i sängen och är helt utmattad och har en sprängande huvudvärk efter en lång dag av mer eller mindre social exponering. Normalt består mina vardagar av att jobba på kontoret och sedan tillbringa kvällen i hemmets lugna vrå, inte vistas hela dagen i hotellets konferensanläggning och sedan ha kombinerad middag och möte hemma hos någon annan. Jag är verkligen helt slut nu. Natti natti! 😴😴😴