Nu har jag varit konstant trött i typ två veckor. Det är jävligt jobbigt och frustrerande. Det hjälper liksom inte att sova, jag är lika trött när jag vaknar igen på morgonen. En tjej i Pride-familjen har en teori om att min kropp förbereder sig för novemberdepression. Jag har jättesvårt att somna på kvällarna, drömmer mardrömmar och vaknar på nätterna (imorse började jag nästan gråta för att det var så vidrigt), känner mig helt förstörd när det är dags att gå upp och kämpar mig igenom dagen tills jag får gå och lägga mig igen och så börjar det om. Fullmånen underlättar ju inte heller precis. Men jag är tacksam över övergången till vintertid i alla fall, så att jag får sova en timme extra i helgen och förhoppningsvis är mindre zombieaktig nästa vecka. Jag fasar lite för nästa vecka faktiskt - jag har aktiviteter efter jobbet både måndag, tisdag, onsdag. Förvisso roliga saker, men det tar ju ändå energi. Så det är väl bäst att jag försöker sova och få lite återhämtning nu...