Ensamheten svart på vitt
Första telefonfakturan efter telefon- och abonnemangbytet har anlänt. Och den var en rätt olustig uppenbarelse. För det första var den på typ dubbelt så mycket som den brukar vara på, men det kunde jag ganska snart konstatera berodde på att jag nu tydligen ska betala abonnemanget i förskott istället för i efterskott som tidigare. Så det är väl lugnt, antar jag.
Men så var fakturan groteskt lång också. Hela 16 sidor! 😨 Den brukar vara på 2 eller max 3. Men nu har de tydligen fått för sig att de ska specificera vartenda jävla samtal jag ringer och vartenda jävla meddelande jag skickar. Tidpunkt och mottagarens nummer och samtalets längd. I prydliga listor sida upp och sida ner.
Och det var rätt nedslående. För då såg jag ju verkligen så himla tydligt hur få personer jag faktiskt har kontakt med. Hur väldigt ensam jag är. Det var liksom typ bara syrran och mamma, och så lite kontakt med kollegor och samtal till psyk. Och så en del sms i samband med min födelsedag. Annars var det helt dött.
Och ja...jag har faktiskt känt mig rätt ensam sista tiden. Har tänkt att jag ska skicka något sms till personer som jag saknar att umgås med, men det tar liksom emot. Försöker med telepati få dem att ta kontakt med mig istället, men det verkar inte fungera...
Nästa steg blir att kontakta Telia och be dem sluta skicka så detaljerade fakturor i fortsättningen. Inte för att det löser huvudproblemet, men det lindrar för stunden i alla fall.
Kommentarer
Trackback
