Idag kom fakturan för mitt besök på psykakuten. Kände mig lite nervös när jag öppnade kuvertet faktiskt, tänkte att det kanske kunde bli ganska dyrt. Hade ingen aning om vad det kostade när jag åkte dit, frågade liksom inte efter prislappen när jag var mitt uppe i en krisreaktion som fick mig att flippa ur fullständigt - jag frågade bara efter om de kunde hjälpa mig.

Fakturan för besöket på den "vanliga" akuten tre dagar tidigare landade på 300 kronor (som förresten ska betalas av restaurangen som försökte ha ihjäl mig med sina nötter) men så billigt trodde jag inte att jag skulle slippa undan på psykakuten. Men hör och häpna - fakturabeloppet var på ynka 100 kronor! Trodde knappt att det var sant - fatta att jag fick akut samtalsterapi nästan gratis! Det är ju helt fantastiskt! Och jag fick någon slags varm känsla inombords av att tänka på att jag faktiskt är med och betalar skatt och bidrar till detta, att människor kan få hjälp i akutsituationer för en billig penning. Det känns fint. 😊