Lucia

"Till Lucia kan hon eventuellt tänka sig att vara tärna 'för Lucian går först' och det vill hon inte. Dessutom tycker hon nog att det är fint med glitter..." Så skrev mamma om mig till min klassföreståndare när jag var 6 år. De "brevväxlade" med varandra om mig och min utveckling i en liten blå anteckniningsbok som jag bar fram och tillbaka mellan hemmet och skolan (fler utdrag ur boken finns här). 
 
Jag ville alltså inte vara Lucia när jag var liten. Och det har jag inte velat senare heller, av samma skäl som då. Men jag fattar att det finns väldigt många andra som vill vara Lucia, och det är fan självklart att det ska få vara det. Jag läser i QX om en 15-årig bög som blivit framröstad som skolans Lucia, och det ger mig hopp om den uppväxande generationen. 
 
Samtidigt psykas det ur som fan i sociala medier för att Åhléns har en mörkhyad liten pojke som Lucia i sin reklam. Herregud, jag bläddrade förbi den där bilden i katalogen som jag fick hem i brevinkastet utan att ens reflektera över den. Tänkte väl att det var en gullig unge bara. Men på nätet har folk blivit helt rabiata. Som om det på något sätt skulle påverka deras små futtiga liv att den här pojken är Lucia. Låt honom vara det, för helvete! Och låt honom vara ifred! Jag kan inte fatta att vuxna människor faktiskt sitter och massmobbar ett litet BARN. Det är så jävla sjukt. 
 
Att pöbeln dessutom psykar ur mer på att han är mörkhyad än på att han är pojke...det kom faktiskt som en överraskning. Annars är jag van vid att den här typen av människor i princip får hjärtstillestånd om de hör ordet "hen" eller ser en pojke i klänning eller liknande...men rasismen drar visst det längsta strået här (för de måste ju välja ett av dem, det blir väl överbelastning i hjärnkontoret om de ska behöva behandla flera frågor samtidigt). 
 
Nu skulle jag vilja lägga upp en bild på mig själv i Lucia-krona, som en del i kampanjen #jagärlucia som Elaine Eksvärd skapat som en reaktion mot den sjuka hatstormen, men som ni nog förstått av inläggets inledning så äger jag ingen Lucia-krona (och jag är just nu för lat för att photoshoppa). Så...ni får en bild på mina ben i "tomtelucia"-outfit istället...  
 
Dagens jobb-outfit. Somrig vit spetsklänning och knallröda strumbyxor. Jag är någon slags "tomtelucia". Jag hade velat ha glitter i håret också (jag har kvar den 6-åriga Malins fascination för glitter), men kunde inte hitta något i jullådorna imorse (jag misstänker att jag har gjort mig av med allt glitter för att inte kissen ska råka tugga i sig det). 
 
För att fira att Taylor fyller år idag, och för att peppa alla som behöver peppas, avslutar jag det här inlägget med "Mean"-videon. Se den! Inspireras av den! Och låt inte hatfyllda idioter hindra er från att vara dem ni är och vill vara.

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback