Det är så intressant att se hur folk reagerar när en kommer ut. Idag blev det den där fluffiga reaktionen som gör mig både rörd, road, irriterad och glad på en och samma gång. Alltså kommentarer i stil med att "det gör ingen skillnad, för mig är du fortfarande helt fantastisk" och "jag känner en som är homosexuell, det är ingenting konstigt med det" och liknande. Hur jag reagerar på dylika kommentarer varierar, men idag blev jag mest rörd. 

 

Omtumlad och generad också. För på något sätt förflyttas jag tillbaka i tiden och blir fjorton, femton år igen och ligger sömnlös och gråter av ångest över vad folk skulle tänka och tycka och säga om de visste. Och till denna förtvivlade lilla tonårs-Malin vill jag bara säga...du kan vara alldeles lugn, hjärtat.