Kvällsångest
Jag hade sådan fruktansvärd ångest igår kväll. Jag visste inte var jag skulle göra av mig själv. Det var så hemskt, jag liksom översköljdes av någon slags paranoid skräck och kände mig så himla liten och ledsen. Och det värsta var att jag inte riktigt kunde härleda alla de här jobbiga känslorna, de bara fanns där.
Syrran och Imovane hjälptes åt att lugna mig något så att jag till slut kunde somna. Men jag sov oroligt och hade obehagliga mardrömmar, kände mig långt ifrån utvilad när jag vaknade och kom väldigt sent till jobbet.
Nu ikväll känns det bättre. Så förhoppningsvis får jag sova lugnt inatt, och kan vara lite gladare och piggare imorgon.
Kommentarer
Trackback
