Jag hade tänkt blogga igår kväll, men jag orkade inte.

 

Jag tillbringade tio och en halv timme på kontoret igår. I vanliga fall går jag hem vid fyratiden. Men så ville en kund från Stockholm komma hit och träffa mig vid den tiden, och snäll som jag är gick jag med på att jobba lite övertid. Fast nu blev det ju så att kunden fastnade i snökaoset på motorvägen och inte dök upp i Körsbärsdalen förrän vid femtiden. Så klockan blev bortåt halv sex innan jag kunde börja dra mig hemåt. Lite lagom astrött sådär.

 

På hemvägen slank jag in på apoteket, för när jag skulle fylla på dosetten igår morse upptäckte jag att mitt Sertralin inte ens kommer att räcka veckan ut (jag trodde att jag hade en oöppnad ask kvar i medicinskåpet, men det hade jag visst inte). Men ve och fasa, det fanns inte en enda ask på apoteket - och inte på deras systerapotek heller! :O Jag frågade lite smått panikslagen när nästa leverans skulle komma, för jag vet av tidigare erfarenheter hur jävla dåligt jag mår om jag hoppar över den dagliga Sertralin-dosen. Tack och lov verkar det som om apoteket kommer att få in mer Sertralin redan idag, så vi kan nog ställa in skrik-och-panik-festen för den här gången. :)

 

Väl hemma ramlade jag ner på madrassen (jag sover på madrass på köksgolvet eftersom mitt ordinarie sovrum för tillfället är en tillstängd måleriverkstad) och somnade ganska snart. Med hjälp av Imovane dock. För jag kan inte varva ner på egen hand, även om jag är jättetrött.

 

Kissen var jättesöt och sov under mitt täcke hela natten. Jag vaknade lite då och då (som jag alltid gör om nätterna) och såg ett vitt litet huvud bredvid min kudde. Så himla söt! En väldigt rogivande syn efter ännu en vidrig mardröm.