Min lägenhet är nu renare och fräschare än vad den har varit på väldigt, väldigt länge. Mitt hembiträde (läs "min syster") har slitit hårt hela dagen och nu är det jättefint här. Och jag känner mig bara så himla lycklig. :D Tänk vad lite såpa och Ajax kan göra... :P

 

Själv orkar jag ju typ aldrig städa, eftersom jag alltid är så trött när jag väl har en ledig stund. Så då är det ju bra att jag har en syster som lider brist på pengar men har massor av fritid - eftersom det för mig är precis tvärtom, jag har massor av pengar men ingen fritid. Så vi kompletterar varandra, skulle man kunna säga. ;)

 

Jag var alldeles ensam i Körsbärsdalen idag (de andra kände visst inte för att jobba på en söndag). Så när jag gick hem blev jag tvungen att larma! :O Det hade jag aldrig gjort innan. Att larma av, som i början var skitläskigt, är jag numera van vid - det får jag ju göra varenda morgon eftersom det i princip alltid är jag som kommer först till kontoret om dagarna. Men eftersom jag kommer först, är jag ju aldrig kvar sist. Så jag har aldrig behövt larma tidigare. Förrän idag alltså. Shit, vad läskigt det var! Jag bara väntade på att det skulle börja tjuta och ha sig... :O Men det gick bra. Jag tryckte på rätt knappar, jag hann ut i trapphuset i rätt tid och jag kom ihåg att låsa extralåset.

 

På hemvägen gick jag förbi bokhandeln och köpte en reseguide om Los Angeles. Killen i kassan uttryckte sin starka avundsjuka för att jag ska åka dit - det är tydligen den stad i USA som han allra helst vill åka till. Finkänslig som jag är lät jag bli att nämna att mitt egentliga resmål är San Francisco och att den främsta anledningen till att Los Angeles också kommer att bevärdigas med min närvaro är att Taylors konsert kommer att hållas där. Det hade känts rätt nonchalant, för att inte säga elakt, att slänga ur sig något sådant, så jag bara log och höll med om att Los Angeles verkar alldeles fantastiskt. :P

 

När jag kom hem placerade syrran mig vid datorn och så fick jag sitta och spela Sims i flera timmar medan hon städade. Jag kände mig fruktansvärt slapp och onyttig, men det var rätt skönt också. Ovant men trevligt. :)

 

Det här är förresten den första söndagen på länge som jag inte känner av någon söndagsångest. :)