Baby, I'm The Worrying Kind
Det gick jättebra att checka ut från hotellet. Inget tjafs om betalning eller någonting. Och det gick jättebra att säga hej då till kurskamraterna. Jag fick två kramar och fyra mejladresser. :thumbup: Så morgonens oro var i högsta grad obefogad. :)
På eftermiddagen gjorde jag något som jag aldrig kunnat föreställa mig att jag någonsin skulle kunna göra. Jag satt på Centralstationen i typ en timme - och pluggade! :O Helt sjukt. Jag fattar inte hur jag kunde ta det så lugnt och fokusera på det jag gjorde och faktiskt ta till mig det jag läste. Unbelievable.
Vilken härlig känsla det var att gå hem genom Norrköping nu ikväll (bortsett från att jag höll på att bryta ryggen av mig av att släpa på blytunga väskor). Vilket LUGN, vilken TYSTNAD - vilken kontrast till Stockholm! :P Och när jag kom hem till min trygghetsgrotta möttes jag av en kelig katt och en jättegullig syster som lagat mat åt mig och satt igång en av mina Taylor-skivor. Och i högen med post låg ett vykort från fina Livrädd där hon talade om för mig hur BRA jag är. :D
Nu ska en skittrött men glad och nöjd Malin snart krypa ner i sängen och försöka få några timmars sömn, innan det är dags för den kortaste arbetsveckan någonsin. ;)
Kommentarer
Livrädd
Jag hade bara julkort hemma men jag tänkte att det kunde passa bra. :) Så stolt över hur du klarade dagarna i Stockholm!
Svar:
The Worrying Kind
Trackback