Har kraschlandat på syrrans soffa efter en väldigt lång men väldigt angenäm arbetsdag.

 

Hela morgonen och förmiddagen ägnades åt att flytta möbler. Mellan mitt rum (i ena änden av korridoren) och ett numera folktomt arbetsrum (i andra änden av korridoren). En kollega slutade förra veckan, och jag har fått överta hans snygga möbler och typ helt nya dator. :thumbup:

 

En annan kollega föreslog i måndags att jag helt enkelt skulle överta det andra arbetsrummet. Men aldrig i livet att jag lämnar min körsbärskakelugn! :O Jag kände mig (och lät förmodligen) helt förtvivlad. Men tack och lov var det ingen som protesterade över min krångliga önskan att låta möblerna och inte jag byta rum. "Jag gillar också det här rummet bättre än det andra", sa en till och med.

 

Nu har syrran lagat mat, så nu får det bli ett slut på det här inlägget. Måste bara tillägga att det löste sig med momsavstämningen idag. :D Efter mycket om och men fick vi ihop det. Och jag nästan skrek rakt ut när de rätta siffrorna äntligen uppenbarade sig på skärmen. Vadå skadad...