Dagen har inte varit lika eländig som gårdagen. Jag har haft en djävulsk mensvärk, men det kan jag leva med. Hösten har helt trängt undan den antydan till vinter som fanns för några nätter sen - nu är det bara blött och grått och kallt och en massa ruttnande löv. Men det kan jag också leva med.


(Foto: Matt Banks / FreeDigitalPhotos.net)

Jag kan inte säga att jag är sprudlande lycklig, men tillvaron känns helt okej ändå. Jag är nog mest stressad egentligen. Och nervös! Imorgon är det dags för intervju med rekryteraren från Stockholm. Går det bra så har jag ett toppenjobb i huvudstaden med start i januari. Det både lockar och skrämmer mig. Massor av dumma tankar poppar upp i huvudet; Vill jag verkligen jobba med det här? Vill jag verkligen flytta till Stockholm? Kommer jag att klara av det? Kommer jag att passa in? Ena stunden känns det helt självklart - och nästa stund drunknar jag i ett hav av tvivel.


(Foto: Francesco Marino / FreeDigitalPhotos.net)

Men det är väl som de säger; den som lever får se. Jag ska göra mitt bästa under intervjun i alla fall.