Morgonmöte med igelkott 🦔
Jag har hört att igelkotten är en hotad art. Men här i stan märks det tack och lov inte. 🙏 Bara den här veckan har jag sett hela tre stycken. 🦔🦔🦔 Senast imorse, när jag mötte den här lilla sötnosen på gården. 🥰❤️ Jag blev alldeles till mig över att se den. 😍 Den blev dock inte lika förtjust över att se mig, utan sprang och gömde sig bland några buskar. 😅
Ute på gatan mötte jag ett betydligt mer sällskapligt djur. En jättesöt katt. 😻❤️ Tyvärr blev det inga bilder på den, för jag var för upptagen med att klappa den. 😉
Så himla trevligt det är att bo i en sådan här lantlig liten stad, med djur inpå knuten. 🥰 (När myrfanskapen börjar hitta in i lägenheten framöver lär det väl bli ett annat ljud i skällan, men just nu är jag glad över djurlivet i alla fall. 😅)
Orienteringstävling och uppsatsskrivande
I förrgår låg det en lapp i min brevlåda om att det skulle vara en stor orienteringstävling i centrala Vadstena idag - med en av kontrollerna placerad på min innergård. 😅
Så idag har det sprungit hundratals människor förbi mitt hus och sedan in på gården. Det kändes lite smått surrealistiskt. 😅 Jag vågade mig på att öppna ytterdörren vid ett tillfälle för att ta en bild på kontrollen, men i övrigt har jag hållit mig inne i lägenheten. Hundratals människor i trädgården är liksom inte riktigt min grej. 😵
Till ljudet av springande människor utifrån gatan har jag ägnat dagen åt att analysera Bröderna Lejonhjärta. 🌸 På söndag ska jag vara klar med ett första utkast till den färdiga kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap. Och det känns faktiskt som att jag skulle kunna lyckas med det. 👍 Jag pendlar dock mellan att tycka att det jag skriver blir jättebra och att det blir skitdåligt, så jag slits mellan hopp och förtvivlan hela tiden. 😖 Men jag har lärt mig att det är helt normalt i min skrivprocess, så det är väl bara att acceptera läget och fortsätta skriva. 🤷♀️
