Barfota i snön đŁ
SĂ„hĂ€r sĂ„g det ut imorse. Snö! âđ± NĂ€r den kommer pĂ„ hösten blir jag överlycklig. NĂ€r den kommer pĂ„ vĂ„ren blir jag inte fullt sĂ„ överlycklig. Nu vill jag ju ha vĂ€rme och blommor - inte is och snö.
Riktigt bekymrad blev jag dock inte förrĂ€n jag passerade en port och sĂ„g DET HĂR pĂ„ trottoaren...
FotspĂ„r! NĂ„gon har verkligen gĂ„tt BARFOTA i SNĂN!!! đ±đ±đ± Och det var inte bara utanför porten, spĂ„ren fortsatte cirka 200(!) meter lĂ€ngs trottoaren - och tog bara slut för att snön tog slut. Det hĂ€r gjorde mig himla orolig. Speciellt i kombination med att jag för ett tag sedan sĂ„g en Ă€ldre herre i bara underklĂ€derna pĂ„ vĂ€g ut genom just den porten en tidig morgon. Det bor uppenbarligen nĂ„gon (eller nĂ„gra?) som inte Ă€r kapabel att ta hand om sig sjĂ€lv i den trappuppgĂ„ngen.
Jag borde antagligen ha reagerat redan den gÄngen nÀr jag sÄg den tunnklÀdda gubben. Men dels blev jag helt stÀlld av den mÀrkliga situationen och dels stod det en taxibil pÄ gatan utanför porten sÄ jag hoppades att gubben var pÄ vÀg till den eller att taxichauffören hur som helst skulle reda ut situationen.
Nu nĂ€r jag Ă€nnu en gĂ„ng sett nĂ„got avvikande vid den porten och mina misstankar om minnessjukdom blivit förstĂ€rkta har jag börjat övervĂ€ga att agera. För jag Ă€r genuint orolig för den hĂ€r farbrorn. SĂ„ jag har klickat runt pĂ„ bĂ„de polisens och kommunens hemsidor (att ringa Ă€r förstĂ„s inte ett alternativ), osĂ€ker pĂ„ vilken instans jag bör vĂ€nda mig till med min oro. Om jag nu bör vĂ€nda mig nĂ„gonstans överhuvudtaget - det Ă€r vĂ€l inte min sak att lĂ€gga mig i egentligen och jag antar att han har grannar och/eller anhöriga som kan ta tag i situationen. Men som medmĂ€nniska kĂ€nner jag Ă€ndĂ„ ett visst ansvar att göra nĂ„gonting med mina iakttagelser. Men vem ska jag prata med?! đ€
Kommentarer
Trackback