Vad är en rimlig reaktion när en människa som brutalt och med sårande ord sa upp kontakten med en för 14 år sedan plötsligt gillar en kommentar en gjort i en Facebook-grupp? 🤔 Det hände mig i söndags och jag har inte riktigt kunnat smälta det än. Att det dessutom var i en grupp om social fobi gör mig ännu mer förbryllad (vad gör hon där?!), eftersom hon den där gången för länge sedan vräkte ur sig kritik mot de delar av min personlighet som är kopplade till just social fobi. Hon fick mig att känna mig helt värdelös och misslyckad och jag minns att jag grät väldigt mycket efter att jag fått det där brevet.

För vi var brevvänner, det var så det började (och slutade). Och hon insisterade tidigt på att vi skulle börja prata i telefon med varandra och sedan även träffas IRL (i centrala Stockholm av alla platser!). Det var jätteläskigt, både samtalen och mötet, och jag hade fullt ångestpåslag hela tiden. Men samtidigt kände jag mig stolt över mig själv för att jag klarade av det (jag var bara 16 år då och hade inte börjat med vare sig KBT eller mediciner än) och jag lämnade henne i Stockholm tillsammans med min familj i tron att vi haft en trevlig stund tillsammans. Vi gjorde till och med upp om att träffas igen, hemma hos mig, några månader senare. Men så blev det inte.

Jag berättade alla möjliga svåra saker för henne under vår intensiva brevväxling, men när hon ville prata om det i telefon kändes det inte lika enkelt som att skriva om det för mig (dessutom fanns andra människor inom hörhåll). Och det tyckte hon var konstigt. Hon tyckte även att jag hade varit väldigt tyst och stel och osäker när vi möttes i Stockholm. Så medan jag höll på att städa mitt rum inför att hon skulle komma så anlände det ett brev där hon förklarade att hon inte skulle komma, att hon inte ville ha någon mer kontakt och så radade hon upp allt som var fel/konstigt med mig och mitt beteende och att hon inte ville ha någonting mer med det att göra.

Jag minns inte exakt allt hon skrev och det är jag tacksam över. Annars hade jag väl gått och ältat det i alla dessa år. Det är faktiskt väldigt länge sedan jag överhuvudtaget tänkte på den här människan, men nu rev hon upp allting genom att ge sig till känna. Var det en slump? Visste hon att det var jag som skrivit kommentaren hon gillade? Följer hon kanske till och med min blogg?! Hemska tanke, men inte helt orimlig eftersom tråden jag kommenterade i handlade just om att skriva dagbok eller blogg om sin psykiska ohälsa.

Men hur det än ligger till med den saken...vad ska jag göra nu? Blocka, konfrontera (och sedan blocka), låtsas som om det regnar...?