Från det ena till det andra
Igår var en mycket intensiv dag (som så många av mina dagar verkar vara nuförtiden). På morgonen kom fotografen tillbaka till kontoret för att göra ett nytt försök att ta en porträttbild av mig till hemsidan. Hon riktade displayen så att jag kunde se den och så ställde hon in tidsfördröjning så att jag skulle kunna knäppa bilderna själv och så lämnade hon rummet och stängde dörren efter sig. Underbara människa! Jag fick sitta där i lugn och ro alldeles ensam och knäppa hur många bilder jag ville. Och jag tror att jag till slut lyckades ta en som blev någorlunda bra. 👍
Vilken bra fotograf! Härligt med människor som tar saker på allvar! Och det där med att vara nervös i flera timmar för att det sen går bra "som vanligt", känner igen!! Så fascinerande med denna sociala ångest, att trots positiva erfarenheter så hinner den växa sig så stark varje gång ändå! Väntar med fasa på hur jag ska hantera en verklig katastrof! 😜 som kanske då aldrig kommer, förmodligen inte...