Gick och klippte mig efter jobbet idag. Som ni väl alla vet är frisörbesök ett väldigt jobbigt moment för mig. Att sitta där helt utlämnad åt en vilt främmande människa som man tvingas småprata med i upp till en halvtimme...

 

Det var bara det att frisören jag gick till idag inte alls småpratade. Vi diskuterade vilken slags frisyr jag ville ha, och sedan var det knäpptyst mellan oss under i stort sett hela klippningen. Och då fick jag ju ångest över det istället. "Varför pratar hon inte med mig, tycker hon att jag är konstig, tycker hon inte om mig, står hon bara och väntar på att bli av med mig?!"