Uppdrag: Exponering
Jag har lovat att jag ska gå hem till en kompis till min kusin och hämta ett paket. Och det känns...tja, jävligt obehagligt. Men samtidigt är det ju jättebra träning för mig. Det ska vara gjort inom en vecka - tur det, för utan deadline kan jag skjuta upp obehagligheter hur länge som helst...
Nu är det över
Tentan kändes bra. :) Jag tror jag blir godkänd, jag vågar inte hoppas på VG, men G i alla fall.
Lättnaden är enorm, nu kan jag börja fokusera på vårterminens kurser på allvar. Eller, inte nu - imorgon får det bli. För nu ska jag göra mig i ordning, jag ska på kalas i eftermiddag.
Ni kan ju titta på underbara The Ark från gårdagens deltävling så länge. :)
Lättnaden är enorm, nu kan jag börja fokusera på vårterminens kurser på allvar. Eller, inte nu - imorgon får det bli. För nu ska jag göra mig i ordning, jag ska på kalas i eftermiddag.
Ni kan ju titta på underbara The Ark från gårdagens deltävling så länge. :)
Tenta imorgon
Om ett dygn sitter jag på tåget, på väg till universitetet för att skriva tenta. Usch, jag vill bara få det överstökat! Jag pendlar mellan övertygelsen om att det kommer gå bra och den ännu starkare övertygelsen om att det kommer gå åt helvete. Men men...den som lever får se.
PS. Igår slog jag nytt personligt besöksrekord på bloggen igen! :D
PS. Igår slog jag nytt personligt besöksrekord på bloggen igen! :D
Repeat
Min officiella depplåt à la gymnasiet. Fortfarande fantastisk. (Inte för att jag sitter och deppar just nu, jag sitter och slötittar på YouTube-klipp i väntan på att det ska bli kväll så att jag får gå och lägga mig.)
Drugqueen
Tre piller till frukost.
Ett piller till lunch.
Och ett piller till kvällsmat (vid behov).
Solsken
Inatt sov jag gott på sömntablett (bortsett från mardrömmen i morse). Ska försöka klara mig utan det ikväll, men imorgon kväll blir det nog tyvärr oundvikligt att ta en. Jag har ju tenta på lördag. :S
Det har varit en trevlig dag hittills. Solen skiner, jag har skrivit en del på romanen och så har jag varit med mamma och köpt tyger, så nästa vecka blir det väl någon tröja eller klänning sydd kan jag tänka mig. :)
Men vad ska jag göra med resten av min dag?! Jag kan väl inte gå och lägga mig förrän bortåt åtta...så vad ska jag göra fram till dess???
Blir knäpp av rastlöshet!
Idag är jag extremt rastlös. Det har förmodligen med den stundande tentan att göra, men den är ju inte förrän på lördag - ska jag ha det såhär till dess?!? Jag kan inte fokusera, har inte lust med någonting, jag känner inte ens för att äta, inte för att göra något roligt och definitivt inte för att göra något seriöst. Jag bara sitter och väntar på att tiden ska gå, på att det ska bli kväll så att jag får gå och lägga mig igen.
Att synas i rutan
Ikväll var mamma med på TV, i "Vem vet mest?". :) Hon tycker att jag också borde ställa upp, för när vi tittade på programmet kunde jag svara på massor av frågor. Men aldrig i livet, säger jag bara! Om jag knappt kan svara på frågor i ett klassrum - hur fan ska jag då kunna göra det i TV?! Nej, det överlåter jag åt mer utåtriktade människor.
Underbara mamma
Just som jag satt här och kände hopplösheten skölja över mig, så ringde MAMMA. Underbara mamma, som sa fina och kloka saker och drog upp mig ur det värsta mörkret. Så nu känns det inte riktigt som världens undergång längre.
Funderar på att se en film eller skriva lite på romanen. Ge fan i jobbsök och tentaplugg och annat ångestframkallande för ikväll.
Funderar på att se en film eller skriva lite på romanen. Ge fan i jobbsök och tentaplugg och annat ångestframkallande för ikväll.
Klafs klafs från söka-jobb-trots-att-det-är-meningslöst-träsket
Nu har jag uppdaterat mitt CV hos ett av bemanningsföretagen (efter lätta påtryckningar från välmenande släktingar). Men min entusiasm när jag skrev det personliga brevet låg på noll (ångesten däremot låg på topp) och mina förhoppningar om att få svar är om möjligt ännu lägre. För om jag överhuvudtaget får komma på intervju, så kommer jag ändå bara få höra att jag är för blyg, för tystlåten, ger ett osäkert intryck och så vidare. Vad är det för mening med att ens försöka?! Det resulterar bara i falska förhoppningar, krossat självförtroende och förmörkad framtidsbild.
Usch, nu blir jag sådär mörk till sinnet som jag alltid blir när tankarna styrs in på JOBB och FRAMTIDEN och annat skit. Bäst jag slutar nu, innan jag börjar gråta och övermannas helt av hopplöshetskänslorna.
Usch, nu blir jag sådär mörk till sinnet som jag alltid blir när tankarna styrs in på JOBB och FRAMTIDEN och annat skit. Bäst jag slutar nu, innan jag börjar gråta och övermannas helt av hopplöshetskänslorna.
Sommaren 2011
Kl. 13.00 öppnade ansökan till årets sommarkurser. Gissa vem som redan har sökt?! ;)
Tyvärr hade inte ansökan till alla kurser jag vill gå öppnat, men jag sökte fyra stycken i alla fall. :) När antagningsbeskedet kommer ska jag försöka övertala mig själv att bara läsa två kurser. Det skulle bli heltid i så fall. Det får faktiskt räcka. För det vore skönt att kunna njuta av sommaren också, vilket blir lite svårt när man pluggar 150 %.
Snälla, påminn mig om dessa kloka ord sen i mars när jag sitter här med antagningsbeskedet och vill plugga mer än både reglerna och min hälsa tillåter. Tack!
Tyvärr hade inte ansökan till alla kurser jag vill gå öppnat, men jag sökte fyra stycken i alla fall. :) När antagningsbeskedet kommer ska jag försöka övertala mig själv att bara läsa två kurser. Det skulle bli heltid i så fall. Det får faktiskt räcka. För det vore skönt att kunna njuta av sommaren också, vilket blir lite svårt när man pluggar 150 %.
Snälla, påminn mig om dessa kloka ord sen i mars när jag sitter här med antagningsbeskedet och vill plugga mer än både reglerna och min hälsa tillåter. Tack!
En natt utan mardrömmar
Inatt drömde jag inget som gjorde mig ledsen eller illa berörd på något sätt. Visst drömde jag lite konstiga saker, men ingenting obehagligt. Och när det blev dags att gå upp snoozade jag i nästan en och en halv timme. Inte för att jag var trött, utan för att jag trivdes så bra i sömnen och drömmarna. När hände det senast?!
Vilka underbara, starka människor det finns
Aggressioner, sömntabletter och studier
Tack vare syrran har jag nu fått en "aggressiv" låt att lyssna på vid behov. Tack, gullunge! :)
Jag tänkte även passa på att svara på några kommentarer jag fått.
Svar: Det kanske låter som om jag är någon slags knarkare, men det är jag inte. Jag får sömntabletter utskrivna för att jag har svårt att somna om kvällarna. Jag tar dem inte varje kväll, inte ens varje vecka, men ett par gånger i månaden blir det väl. Såna nätter när jag ligger och tänker för mycket och får ångest och oroar mig så att det blir alldeles omöjligt att somna. Då är det skönt att jag har de där tabletterna. Jag blir helt groggy och somnar efter bara en liten stund, istället för att ligga vaken och förtäras av ångest.
Svar: Jag tog kandidatexamen i företagsekonomi i somras. Tanken var att jag skulle ta magisterexamen till sommaren, men i höstas började jag fundera på om jag verkligen vill jobba med ekonomi. Så efter höstterminen hoppade jag av, och nu läser jag fristående kurser inom svenska, litteraturvetenskap, juridik och pedagogik. Jag vet inte alls vad jag vill. Kanske vill jag trots allt bli ekonom, jag vet inte. Men när jag hela tiden får höra från rekryterare att jag är för blyg, tystlåten och så vidare så sjunker motivationen en hel del.
Jag tänkte även passa på att svara på några kommentarer jag fått.
Svar: Det kanske låter som om jag är någon slags knarkare, men det är jag inte. Jag får sömntabletter utskrivna för att jag har svårt att somna om kvällarna. Jag tar dem inte varje kväll, inte ens varje vecka, men ett par gånger i månaden blir det väl. Såna nätter när jag ligger och tänker för mycket och får ångest och oroar mig så att det blir alldeles omöjligt att somna. Då är det skönt att jag har de där tabletterna. Jag blir helt groggy och somnar efter bara en liten stund, istället för att ligga vaken och förtäras av ångest.
Svar: Jag tog kandidatexamen i företagsekonomi i somras. Tanken var att jag skulle ta magisterexamen till sommaren, men i höstas började jag fundera på om jag verkligen vill jobba med ekonomi. Så efter höstterminen hoppade jag av, och nu läser jag fristående kurser inom svenska, litteraturvetenskap, juridik och pedagogik. Jag vet inte alls vad jag vill. Kanske vill jag trots allt bli ekonom, jag vet inte. Men när jag hela tiden får höra från rekryterare att jag är för blyg, tystlåten och så vidare så sjunker motivationen en hel del.
Som en självutlösande bomb
Jag har mobilen avstängd, men bli inte irriterade/oroliga - det är för ert eget bästa, believe me! Jag är så fruktansvärt förbannad, irriterad, lättstött. Börjar nästan tjuta vid minsta motgång och känner för att slå eller ha sönder något.
Tänkte lyssna på något riktigt aggressivt, men hittade inte så mycket av den varan i mina spellistor, så det blev en hoppfull lugna-ner-dig-låt istället. Kanske lika bra det.
Tänkte lyssna på något riktigt aggressivt, men hittade inte så mycket av den varan i mina spellistor, så det blev en hoppfull lugna-ner-dig-låt istället. Kanske lika bra det.
Genom kattens ögon
I allmänhet tycker jag att det känns rätt deprimerande när vintern kommer tillbaka efter att man börjat ana våren i luften. Men när sötaste kissen sitter i fönstret och följer snöflingorna med blicken och ser helt fascinerad ut - då kan jag bara inte tycka illa om snön.
Djävulen bär Prada
Till slut gav jag upp försöken att plugga, stängde av mobilen och satte på en film istället. Jag trodde att jag bara tog en film "ur högen" - det var först efteråt jag insåg att mitt undermedvetna måste ha gjort ett ytterst medvetet val när jag öppnade filmskåpet.
För filmen handlar på sätt och vis om mig. Så som jag vill att det ska vara. Jag vill kunna söka ett jobb, där den som intervjuar mig ser mig som ytterst olämplig men ger mig chansen i alla fall - och sedan visar det sig att jag klarar jobbet skitbra, att jag anpassar mig, lär mig.
Men så funkar det förstås inte i verkligheten. I verkligheten måste man passa in i mallen redan från början, annars är det kört. Jag vet det...men det var skönt att få drömma om en annan verklighet för en liten stund.
Logiken lyser med sin frånvaro
Men herregud, det är många timmar kvar innan jag måste sova - varför pluggar jag inte?! För att jag har noll motivation. Men varför gör jag inget annat istället då? För att jag får dåligt samvete över att jag gör något "onödigt" istället för att plugga då. Så istället sitter jag bara här och gör...ingenting. Mycket produktivt.
Välkomna!
Jag har haft mamma här på besök en stund, och imorgon kommer en kompis hit på "pluggdejt". Och jag tycker det känns jättebra! :) Jag VILL ha besök (hör och häpna).
Hoppas den positiva andan håller i sig ett tag till, så att jag kan ta tag i nästa studieuppgift...
Hoppas den positiva andan håller i sig ett tag till, så att jag kan ta tag i nästa studieuppgift...
Sent...men bättre än aldrig
Men gudars, vad jag är duktig idag! Jag har precis ringt ICA-banken, något jag borde ha gjort redan i juni(!) men som självklart blivit uppskjutet. Jag vill liksom inte behöva se L's namn på bonuscheckarna som kommer hem i brevlådan nästan varje månad. Och nu har jag äntligen ordnat så att jag slipper det! :thumbup:
Läkarbesöket avklarat
"Tanten" på Psyk visade sig vara en ung, trevlig tjej (AT-läkare förstås, det kunde jag räkna ut med lilltån innan hon ens berättat det - de ställer alltid frågor "efter boken" liksom) som gladeligen skrev ut både antidepp och sömnpiller till mig. Men först var jag förstås tvungen att berätta mitt livs historia och fylla i en massa papper om mina problem och symptom, det hör liksom till.
Eftersom jag "slarvat" med antideppmedicinen på sista tiden för att få den att räcka till, så fick jag börja på en lägre dos för att sedan trappa upp till den vanliga dosen om en vecka. Och sömnmedicinen får jag inte ta alls särskilt ofta, för det är tydligen inte bra. Det hade jag ingen aning om, för jag...harkel...fick ju inte direkt någon bipacksedel från "apoteket" som gav mig dem första gången. Men det kan ju vara bra att veta, även om jag i dagsläget följer rekommenderad dosering.
AT-läkaren sa förresten något som förvånade mig (jag brukar inte bli särskilt överraskad annars, för det brukar vara samma frågor och kommentarer som dyker upp vid de där samtalen). Hon sa något om att jag är på god väg att bli fri från min sociala fobi, men att jag har svårt att se det för att jag mår dåligt just nu. Är det så? Håller jag verkligen på att bli frisk? Jag tvivlar. Det är så mycket som jag inte klarar av och som jag undviker. Men men...det var trevligt att höra i alla fall.
En annan sak som är lite lustig, som jag kom på nu. När jag söker hjälp för min sociala fobi, så får jag höra att det är depressionen som är det främsta problemet och att det är den jag borde jobba med i första hand. Och när jag söker hjälp för depressionen, så är det tydligen mer angeläget att arbeta med den sociala fobin. Inte konstigt att man blir förvirrad.
Eftersom jag "slarvat" med antideppmedicinen på sista tiden för att få den att räcka till, så fick jag börja på en lägre dos för att sedan trappa upp till den vanliga dosen om en vecka. Och sömnmedicinen får jag inte ta alls särskilt ofta, för det är tydligen inte bra. Det hade jag ingen aning om, för jag...harkel...fick ju inte direkt någon bipacksedel från "apoteket" som gav mig dem första gången. Men det kan ju vara bra att veta, även om jag i dagsläget följer rekommenderad dosering.
AT-läkaren sa förresten något som förvånade mig (jag brukar inte bli särskilt överraskad annars, för det brukar vara samma frågor och kommentarer som dyker upp vid de där samtalen). Hon sa något om att jag är på god väg att bli fri från min sociala fobi, men att jag har svårt att se det för att jag mår dåligt just nu. Är det så? Håller jag verkligen på att bli frisk? Jag tvivlar. Det är så mycket som jag inte klarar av och som jag undviker. Men men...det var trevligt att höra i alla fall.
En annan sak som är lite lustig, som jag kom på nu. När jag söker hjälp för min sociala fobi, så får jag höra att det är depressionen som är det främsta problemet och att det är den jag borde jobba med i första hand. Och när jag söker hjälp för depressionen, så är det tydligen mer angeläget att arbeta med den sociala fobin. Inte konstigt att man blir förvirrad.
Psyk imorgon
Nu är det verkligen hög tid att gå och sova. Jag ska nämligen till Psyk imorgon förmiddag. Det är väl delvis därför jag varit så stirrig idag och knappt haft ro till att plugga överhuvudtaget. Och om jag ska kunna somna ikväll måste det absolut bli sömntablett.
Att träffa nya människor är jobbigt. Att träffa nya människor med makt är hemskt.
Tanten jag ska träffa imorgon avgör om jag kommer få mer medicin och i så fall vilken sort och hur hög dos. Förhoppningsvis är hon en vänlig själ som fattar att jag behöver få fortsätta med det som fungerat hittills. Men man vet aldrig. Det finns så många onda lustiga typer inom psykvården.
Att träffa nya människor är jobbigt. Att träffa nya människor med makt är hemskt.
Tanten jag ska träffa imorgon avgör om jag kommer få mer medicin och i så fall vilken sort och hur hög dos. Förhoppningsvis är hon en vänlig själ som fattar att jag behöver få fortsätta med det som fungerat hittills. Men man vet aldrig. Det finns så många onda lustiga typer inom psykvården.
Jag älskar uppskattning, men hatar uppmärksamhet
Jag var precis inne på Bloggtoppen för att kolla om det dykt upp några nya bloggar om social fobi, och då upptäckte jag att min blogg ligger etta inom det temat! :D Jätteroligt, tycker jag. Jag skulle bli livrädd om den hamnade så högt upp inom hela Personligt-kategorin - vilket troligtvis, förhoppningsvis, naturligtvis aldrig kommer hända - men det här känns okej. Jag vill ju självklart att fler ska upptäcka min blogg, att jag ska få fler läsare - men jag vill inte att den ska bli för stor.
Nattbak
Jag kunde inte sova igår kväll, men jag hade bestämt mig för att inte ta någon tablett - och det höll jag faktiskt fast vid. Så när det gått någon timme och jag bara låg och vred och vände på mig och började tänka Jobbiga Tankar så rusade jag inte till medicinskåpet, utan till skafferiet och rotade fram bakingredienser. Så sen stod jag där i köket mitt i natten och bakade småkakor. Och medan jag väntade på att de skulle kallna, så att jag skulle kunna lägga in dem i frysen, passade jag på att plugga lite. Förstås.
Skattkarta
Igår kväll gick det relativt lätt att somna. Jag hittade nämligen en bortglömd karta med några spännande tabletter jag fick av en person i våras när jag mådde väldigt dåligt och hade ångest nätterna igenom. Jag tog en tablett och gick och lade mig med korsordstidningen - och när jag märkte att jag började få svårt att klara till och med de lättaste korsorden insåg jag att det var dags att släcka lampan. :P
Det är så skönt att det finns sömntabletter! Men jag önskar förstås att jag en dag ska klara mig helt utan dem. Inte för att jag behöver dem varje kväll, inte ens varje vecka, men ändå lite för ofta i mitt tycke.
Det är så skönt att det finns sömntabletter! Men jag önskar förstås att jag en dag ska klara mig helt utan dem. Inte för att jag behöver dem varje kväll, inte ens varje vecka, men ändå lite för ofta i mitt tycke.
Färdigstuderat för den här veckan
Nu ska en överarbetad pluggnarkoman gå och lägga sig. :tired: Det är väl inte riktigt sunt att sitta till sent på söndagskvällen och plugga och sedan planera att gå upp tidigt nästa morgon och springa iväg till universitetsbiblioteket när det öppnar och fortsätta plugga där. Och jag är konstant sönderstressad och tycker hela tiden att jag inte gör tillräckligt, trots att jag ligger bra till med uppgifterna både tidsmässigt och kvalitetsmässigt. Så varför utsätter jag mig själv för detta?! Jo, för att jag mår ännu sämre när jag inte har mycket att göra. Så...det är väl bara att härda ut.
PS. Idag nådde jag nytt personligt besöksrekord på bloggen :)
PS. Idag nådde jag nytt personligt besöksrekord på bloggen :)
Redan uppe
Runt sex timmars sömn, det var allt jag hade ro till inatt. :S
Adrenalin
Det kom en påminnelsefaktura hem i brevlådan för en stund sen - fastän jag inte ens fått den ordinarie fakturan än! Och är det någonting som verkligen triggar igång mig så är det orättvisa beskyllningar. Så jag gav fan i min sociala fobi och kastade mig på telefonen för att ringa kundtjänst och reda ut det hela. :mad:
Och tänka sig, jag överlevde! Jag andades väl knappt under hela samtalet och jag är fortfarande lite skakig, men jag överlevde. :thumbup:
Och tänka sig, jag överlevde! Jag andades väl knappt under hela samtalet och jag är fortfarande lite skakig, men jag överlevde. :thumbup:
Viloläge
Ajajaj, nu har jag tydligen blivit antagen till ännu en kurs! :O Jag vill gärna gå den, men samtidigt känns det så himla skönt att bara plugga 125 % istället för 150 % som jag gjort ända sedan i juni. Orkar jag verkligen ännu en termin med 150 % studietakt?! Kanske, kanske inte. Men det är väl dumt att chansa. Och jag tycker faktiskt att jag förtjänar lite "vila".
Full fart framåt!
Finns det något mer uppiggande än att lämna ifrån sig en välskriven tenta?! (Eller är det bara jag som är studiemissbrukare?) Efter att ha gjort en hemtena imorse for jag ut i köket och tog tag i diskberget, sedan slängde jag upp alla grejer från golvet på diverse möbler och skakade mattor och dammsög och torkade golvet. Sedan skickade jag in en inlämningsuppgift av bara farten och började läsa litteraturen till nästa uppgift. Men sedan började den där kickkänslan trappas ner lite, och nu sitter jag här och funderar på om jag kanske skulle ta och unna mig lite ledighet resten av dagen... (Om mitt samvete nu klarar av att jag gör något så onyttigt som att skriva på romanen, se en film eller spela dataspel.)
Karusell
Usch, det bara går runt i huvudet. :( Illa mår jag också. Jag vill helst bara gå och lägga mig, men det går inte för jag håller på och tvättar. Jag vinglade ner i källaren, genom gångarna bort till tvättstugan för att titta till tvätten förut. Ska hämta upp den om typ en halvtimme. Fattar inte hur jag ska klara det. Det känns som om karusellen i skallen bara snurrar snabbare och snabbare för varje minut som går. Kanske bäst att jag tar med mig mobilen ner i källaren, ifall jag skulle ramla eller något. :S
Give me my pills!!!
Give me my pills!!!
Medicin, medicin meddetsamma!
Idag är det en vecka kvar tills jag äntligen ska till Psyk. Inte så att jag ser fram emot besöket där, men det ska bli skönt att få recept på mer medicin så att jag slipper känna mig som en knarkare med abstinens dagarna i ända.
Hur gör man för att somna?!?
Jag måste verkligen lära mig att varva ner. Hur fasen gör man?! Jag var helt slutkörd redan före nio igår kväll så jag gick och lade mig. Men kunde jag sova? Självklart inte. Till slut for jag upp och började bläddra igenom min kalender och sen skrev jag en lista över alla uppgifter jag har ambitionen att slutföra under den här veckan. Det lugnade mig något att känna att jag (nästan) har kontroll på läget, men klockan blev ändå över tolv innan jag kunde somna. Så att gå upp klockan sju imorse, som jag tänkt, var bara att glömma. Jag släpade mig upp två timmar senare.
Det är alltid såhär. Jag kan vara hur trött som helst, men jag kan inte slappna av tillräckligt mycket för att somna. Och så fort jag lagt mig ner börjar min dumma hjärna attackera mig med tankar och oro och en massa annan skit som garanterat håller sömnen borta.
Jag vill inte bli beroende av sömntabletter (och förresten har jag inte så många kvar nu), så vad ska jag göra???
Det är alltid såhär. Jag kan vara hur trött som helst, men jag kan inte slappna av tillräckligt mycket för att somna. Och så fort jag lagt mig ner börjar min dumma hjärna attackera mig med tankar och oro och en massa annan skit som garanterat håller sömnen borta.
Jag vill inte bli beroende av sömntabletter (och förresten har jag inte så många kvar nu), så vad ska jag göra???
Den sociala träningen går framåt
Idag har jag varit riktigt duktig. :thumbup: Jag åkte till universitetet med syrran och hämtade ut min underkända tenta (mindre upplyftande) och på hemvägen slank jag in på biblioteket för att låna kurslitteratur inför omtentan. Men jag hittade inte böckerna - så jag gick till informationsdisken och bad om hjälp. Jag var där igår också och letade, men då valde jag att gå hem när jag inte hittade dem. Men idag tog jag mod till mig och bad om hjälp! :D Tack och lov var det ingen av de där surkärringarna som det brukar vara, utan en riktigt trevlig och hjälpsam tjej. Och jag nästan dansade ut från biblioteket. Heja mig! :D
Att klara 50-strecket
Gårdagens 50-årskalas både överlevdes och hanterades riktigt bra, tycker jag. Det kritiska ögonblicket vid sådana tillfällen är alltid hälsningsceremonierna - men jag överlevde som sagt ännu en gång. Och jag hade riktigt trevligt. :)
Men nu sitter jag här hemma och känner mig lite vemodig. Igår kväll kom beskedet att jag blev underkänd på juridiktentan jag gjorde för några veckor sedan. Och för någon som under hela jäkla skoltiden satt sitt människovärde på vilka bokstäver som stod i betyget är detta...tja, inte ett särskilt bra besked. Sist jag blev underkänd på en tenta (det är två år sedan - första och fram till nu enda gången) höll världen på att gå under för mig. Nu känns det bara trist. Jäkligt trist, men ingen katastrof. Bara jag klarar omtentan är det lugnt (gör jag inte det kan vi ju börja diskutera världens undergång igen).
Men nu sitter jag här hemma och känner mig lite vemodig. Igår kväll kom beskedet att jag blev underkänd på juridiktentan jag gjorde för några veckor sedan. Och för någon som under hela jäkla skoltiden satt sitt människovärde på vilka bokstäver som stod i betyget är detta...tja, inte ett särskilt bra besked. Sist jag blev underkänd på en tenta (det är två år sedan - första och fram till nu enda gången) höll världen på att gå under för mig. Nu känns det bara trist. Jäkligt trist, men ingen katastrof. Bara jag klarar omtentan är det lugnt (gör jag inte det kan vi ju börja diskutera världens undergång igen).
Exponering
Nu har kusinen åkt igen. Hon tog med mig till ett köpcentrum förut, och min pillerabstinens gjorde att jag kände mig yr, illamående och svimfärdig typ hela tiden. Men det var ändå bra för mig att få komma ut bland folk lite - jag har knappt gått utanför dörren på flera dagar ju. Kan väl se det som "träning" inför morgondagens lunchdejt med brodern och lördagens 50-årskalas.
Min konflikträdsla har också fått lite exponering. Inte så att någon är arg på just mig (vad jag vet), men jag står mittemellan två personer jag tycker mycket om och som ger mig väldigt olika versioner av det pågående "kriget". Och det är jobbigt. Fan, varför kan inte alla bara vara snälla mot varandra?! Jag tycker inte om bråk. Kan inte hantera det heller för den delen. Det har jag aldrig kunnat.
PEACE, please!
(Foto: Salvatore Vuono / FreeDigitalPhotos.net)
Besökstid
Jag sitter och väntar på att en av mina kusiner ska komma hit. Och det irriterar mig som bara den att jag är nervös. Jag är ALLTID nervös när jag ska få besök, oavsett hur nära personen ifråga jag står. (Okej, jag är inte nervös när syrran ska komma - men det är också den enda.)
Småkryp
Hur skulle världen se ut, om alla människor var "spindeln i nätet"? Det måste väl ändå finnas plats för "myran i stacken" också. Eller varför inte "gråsuggan under stenen". Nej, det där sista var väl lite väl pessimistiskt. Men låt mig få vara en myra åtminstone! Och låt mig duga som det.
(Foto: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net)
Ny dag
Jag slösade bort en tablett för att kunna somna igår kväll. Men det var det värt. :) Tyvärr blev uppvaknandet inte lika angenämt som insomnandet; jag hade en hemsk mardröm precis innan jag vaknade. :S
Men men...idag skiner solen och förhoppningsvis kommer det att bli en behaglig dag, utan grubblerier över framtiden och arbetsmarknaden och annat deprimerande.
Men men...idag skiner solen och förhoppningsvis kommer det att bli en behaglig dag, utan grubblerier över framtiden och arbetsmarknaden och annat deprimerande.
Och så blev det mörkt igen
Den senaste timmen har min sinnesstämning skiftat mellan förtvivlan, ilska, irritation och uppgivenhet. Min moster ringde nämligen och tjatade om att jag borde söka ett ledigt jobb här i stan. Ett jobb vars kravprofil innehåller ord som "utåtriktad", "förmåga att behålla lugnet i stressiga situationer" och "förmåga att skapa egna kontakter". Stämmer något av detta in på mig? NEJ!!! Men det fattar inte min moster. För bara några månader sedan fattade tydligen inte jag heller det, men den villfarelsen fick jag ju vakna upp ur ganska snart. Och jag tänker inte börja hoppas och inbilla mig en massa saker igen - för det leder bara till besvikelse.
Vad fan finns det för arbeten för oss med social fobi?!? :(
Vad fan finns det för arbeten för oss med social fobi?!? :(
Lugna gatan
Mitt sinne är ovanligt ljust idag, med tanke på gårdagens nederlag. Jag känner mig inte det minsta bedrövad. Visst är vädret grått och trist, och jag är själv långt ifrån sprudlande lycklig, men inte så att världens undergång känns nära förestående. Jag tar det lugnt, pluggar, kelar med kissen (som är frisk nu förresten) och lyssnar på Taylor Swift. Och tillvaron känns...tja, helt okej.
