Alltså, jag vet inte om ni kan förstå modet det krävdes av mig att sträcka ut handen till den här kurskamraten - och lättnaden och glädjen när hon accepterade. 🙏 Jag har en stark inneboende rädsla för att bli ratad och inte vara önskvärd. Jag tar sällan ens initiativ till umgänge med vänner, som jag rent logiskt vet tycker om mig och vill träffa mig. Det är liksom...svårt. 🥺 

 

Den här kurskamraten har jag för övrigt aldrig gjort något grupparbete ihop med innan, men vi var i samma seminariegrupp en gång för några veckor sedan och jag tyckte att hon verkade vara en både vettig och intressant person...så jag överanalyserade några varv och tog några djupa andetag och sedan skrev jag till henne igår. Och hon sa ja! 🌸