Stora nyheter!
I fredags morse kom det. Mejlet med beskedet om att den som stod före mig i kön faktiskt tackat nej - så att lägenheten är min om jag vill ha den! 😍😭😍😭😍 Så igår förmiddag åkte syrran och jag till Vadstena för att gå på visning...
...och jag blev helt förälskad. 😍🥰 Jag kände direkt när vi klev in i lägenheten att DET HÄR ÄR MITT HEM. Det var samma känsla som när syrran och jag gick på visning i mitt nuvarande hem, att jag VERKLIGEN ville flytta in där. 🥰 Och det är ju så det ska kännas. Så har det inte känts i någon annan av de lägenheter som vi varit och tittat på i Vadstena den senaste tiden, där har det på sin höjd rört sig om att det "skulle kunna fungera". Men nu - nu har jag hittat hem. 🥰🙏 Efter visningen ringde vi mamma och rapporterade och sedan gick vi ner till Vättern, som var ovanligt lugn men lika magisk som vanligt, och medan vi stod där skrev jag till hyresvärden och meddelade att jag vill flytta in. 🥰❤️
Idag har mamma och hennes man varit här med ett berg av flyttkartonger, så nu har jag redan börjat packa. 😊 Och blivit plågsamt påmind om hur sjukt mycket saker jag har... 😅
I övrigt har det varit en intensiv vecka med en del sena kvällar. I onsdags kväll var jag på after work med Pride-familjen. 🏳️🌈💖 Hemma hos en kille, eftersom vi inte lyckades hitta någon restaurang som både var jordnötsfri och rullstolstillgänglig och med könsneutrala toaletter. Jag föredrog verkligen detta upplägg framför att gå ut någonstans. 🙏 Och som alltid tillsammans med dessa fina människor hade jag en jättetrevlig kväll. 🥰💖
I fredags kväll hängde jag på min älskade teater för genrepet av Superkontoret. 🎭❤️ Jag kan varmt rekommendera denna fantastiskt roliga föreställning, som otroligt träffsäkert kommenterar det nuvarande politiska kaoset här i Norrköping. Så skönt att få skratta lite åt eländet. 😂🙏
Och nu ska jag väl försöka varva ner och sova. Men jag avslutar väl med en bild på planritningen...
Oj, oj, oj - vad jag har suttit och stirrat mycket på denna under de gångna två veckorna. 😍😅 Och jag har planerat hur jag ska möblera de olika rummen, och sedan har jag ändrat mig och ändrat mig igen. Men nu, efter att ha sett lägenheten på riktigt också, har jag väl en ganska klar bild av vilket rum jag ska ha till vad åtminstone.
Ångestmonstret är förresten inte särskilt förtjust över det här med flytten. Hela vägen till Vadstena igår, och innan dess också, höll det på och fyllde mitt huvud med tankar om varför det inte är någon bra idé. 😣 Tack och lov vet jag ju vad det handlar om, nämligen att jag tycker att det är väldigt jobbigt med förändringar. Jag känner igen mönstret, det är någon slags försvarsmekanism för att låta saker vara som de är istället för att ta det läskiga steget ut i det okända. Och eftersom jag vet vad det handlar om blir det lite lättare att hantera det när Ångestmonstret börjar med sin bärsärkagång. Men vet ni, så fort vi klev av bussen i Vadstena igår förmiddag blev det tyst och lugnt i mitt sinne. Jag kände den där friden som Vadstena alltid fyller mig med. Och jag kände mig trygg i förvissningen om att det är i Vadstena jag hör hemma. 🥰🙏
Kommentarer
Trackback
