Papperskorgssafari i huvudstaden

I torsdags kväll var jag ju helt inställd på att gå och jobba igår. Men när jag vaknade igår morse kände jag mig alldeles för eländig för det. 🤒 Så jag tog en sjukdag till att vila upp mig på. Jag vet rent logiskt att det var det enda rimliga att göra, men det kändes ändå dumt. Eftersom det innebar att jag inte skulle visa mig på kontoret en enda gång den här veckan. Och eftersom jag hade en inbokad resa till Stockholm tillsammans med mamma idag. Det hade känts bättre rent pliktmässigt och moraliskt om jag hade gått och jobbat på fredagen då... Men nu stannade jag hemma, och det behövde jag verkligen. 
 
Jag var orolig för hur jag skulle palla med en heldag i Stockholm i det här skicket. Men hostan var betydligt mildare inatt och jag kände mig piggare och friskare än på länge när jag vaknade imorse. Verkligen inte frisk, men friskare. Det var nästan så att honungsvattnet inte smakade gott längre (och det är ju ett klart friskhetstecken 😉). Och det gjorde nästan inte ont i bröstkorgen när jag hostade längre. Och jag åt till och med lite frukost (som inte var vaniljglass utan RIKTIG frukost). 
 
Det var mysigt att gå genom Norrköping på väg till tågstationen imorse. Det är alltid en speciell känsla att vara ute innan stan har vaknat riktigt. 
 
Förväntansfulla resenärer ombord på tåget. Jag var lite nojig över att störa andra resenärer med min hosta på tåget...men det hade jag inte behövt vara, för i vår vagn satt det en tant och tjattrade högt och konstant hela vägen till Stockholm (hennes stackars väninnor fick knappt en syl i vädret i det "samtalet" och mamma och jag hörde henne klart och tydligt trots att vi lyssnade på musik i våra mp3-spelare) så jag var verkligen inte det mest störande inslaget i vagnen. 
 
Lars Winnerbäcks "I Stockholm". Min ständiga åka-till-Stockholm-pepplåt. Jag lyssnar på den i princip varenda gång jag sitter på ett tåg som rullar in i huvudstaden. 
 
Det första vi gjorde var att gå en sväng genom Gamla Stan och besöka Livrustkammaren. Jag har väl varit på Livrustkammaren en eller ett par gånger under mina tonår (med skolan och/eller L, tror jag), men mitt tydligaste minne därifrån är mitt första besök där med familjen när jag var liten. Och det jag främst minns är hästarna. 🐎🐎🐎 Och ja, de gjorde stort intryck nu också. Men vagnarna och kläderna var minst lika sevärda (jag blev helt kär i drottning Victorias silverbröllopsklänning 😍). 
 
Jag älskar verkligen gränderna i Gamla Stan. 😍 Och det var väldigt trevligt att strosa runt där imorse när det inte var så mycket folk där. 
 
Efter Livrustkammaren vandrade vi vidare till Söder. Och mamma visade mig fina ställen som jag inte hittat till själv när jag varit där på egen hand. 
 
När vi stod där och blickade ner på huvudstaden från Söders höjder kände jag en plötslig längtan efter att få bo där. Men det var snabbt övergående. För vid närmare eftertanke tror jag inte att jag skulle må så bra av att bo i en så sjukt stor stad med så vansinnigt mycket människor. Det är jätteroligt att få åka dit ibland...men gud, vad skönt det är att få komma hem till "lilla" Norrköping sedan! 
 
The never ending ombyggnad av Slussen. Härligt att de kan ha lite humor kring eländet i alla fall. 😂 
 
När vi gått längs Drottninggatan på morgonen hade jag noterat att där fanns en restaurang från samma kedja som min och syrrans favoritrestaurang här i stan. Och det gjorde mig ENORMT lättad. För där vet jag ju exakt vilken rätt jag ska beställa och jag behöver inte oroa mig för allergier och det är tryggt och välbekant. Så där åt vi såklart lunch. 
 
Efter lunchen gick vi till Skeppsholmen och besökte Östasiatiska museet. Närmare bestämt utställningen om Japan (de andra hoppade vi över). 😍🌸🗻🎎 Så, så, SÅ fina saker! 😍😍😍 Något som tog ner helhetsintrycket lite var personalens misstänksamma inställning. Det strök omkring en vakt i museet och en var tvungen att lämna ifrån sig stora väskor innan en fick besöka någon av utställningarna. Vi möttes av en trevlig tjej i entrén som förklarade att stora ryggsäckar riskerade att stöta emot montrarna och sätta igång larmet. Och jag köpte det resonemanget (för att jag i allmänhet utgår ifrån att folk säger som det är). Tills vi kom in i Japan-utställningen och såg hur himla luftigt det var. Det var verkligen ingen risk för att stöta emot några montrar och aktivera något larm. Så...då antar jag att det handlar om stöldrisken? Ryggsäcksförbudet och den ständigt närvarande vakten gav verkligen intrycket av att de betraktade alla besökare som potentiella tjuvar. Och det gillar jag inte. Inte alls. Så det gjorde mig lite stött. 😒 Men det var fortfarande en väldigt fin utställning som jag varmt kan rekommendera. 💖 
 
Det sista vi gjorde innan vi åkte hem igen var att besöka Kawaii-butiken. Eller, JAG besökte Kawaii-butiken - mamma satt utanför och löste korsord medan jag shoppade loss. 😂 Det är ett av de obligatoriska moment som finns för mig när jag åker till Stockholm - att handla i min favoritbutik som alltid är full av superfina saker. 😍😍😍 
 
Jag har dock faktiskt inte shoppat så jättemycket idag. En souvenir från Livrustkammaren, en souvenir från Östasiatiska museet och tre söta saker från Kawaii-butiken. En förvånansvärt billig Stockholmsresa. 👍 
 
Vi har gått mycket idag och gjort och sett många fina och trevliga saker. Men vad vi huvudsakligen har gjort är nog att leta efter papperskorgar att slänga mina pappersnäsdukar i. 🤧😂 En kan väl säga att vi har gått på papperskorgssafari genom centrala Stockholm - jag kan inte ens räkna hur många papperskorgar jag kastat pappersnäsdukar i idag. 😂 
 
Ja, jag är fortfarande väldigt snuvig. Och ja, jag hostar fortfarande. Men jag mår SÅ mycket bättre idag. Och jag är så glad över att den här resan faktiskt blev av och så lättad över att jag faktiskt orkade med den så pass bra. 🙏 
 
Helt jävla slut är jag förstås. I fötterna efter allt promenerande, men främst i huvudet efter en heldag bland så mycket folk och med så mycket intryck. Det var dock först på eftermiddagen på Drottninggatan som jag började få verklig ångest och tyckte att det var nästan lite FÖR jobbigt att vara bland så mycket folk. 😱 Men jag höll ett stadigt tag i mammas arm medan vi målmedvetet plöjde oss fram genom folkmassorna på väg till Kawaii-butiken. Så det gick rätt okej ändå. 
 
Och på tåget hem var jag nästan ännu modigare. För mamma hade platsen bakom mig men jag ville förstås att hon skulle sitta bredvid mig, så jag förhandlade med både damen som satt bredvid mig och damen som satt bredvid mamma - och fick som jag ville. Det gjorde mig väldigt stolt, att jag överhuvudtaget började prata med dem och att jag till och med vågade vara lite besvärlig. Jag hade ju kunnat låta mamma sköta snacket liksom, eller bara acceptera läget och sitta framför mamma hela resan. Men det gjorde jag inte, jag tog tag i det och löste det. ✌️ 
 
Jag är VÄLDIGT nöjd med dagen. Det har varit så mysigt och trevligt och fint hela dagen. 😊💖💖💖 Stockholm är härligt, och jag ser fram emot nästa besök...när jag fått vila upp mig och hunnit glömma hur sjukt trött jag blir av att åka dit. 😉 
 

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback