Idag har det varit en tämligen intensiv dag. Först har jag jobbat. Och det första jag gjorde när jag kom till kontoret imorse var att flytta över mina mest elementära saker (dator m.m.) från mitt arbetsrum till det stora rum där de flesta av mina kollegor har sina arbetsplatser. Det är bara tillfälligt dock, jag kommer sitta där under den här veckan och sedan flytta tillbaka till mitt eget rum igen. Jag vill bara testa hur det fungerar att sitta och jobba i samma rum som andra. Jag har under en tid tänkt att de verkar ha det så mysigt tillsammans därinne och jag har känt mig lite ensam i mitt enskilda rum. Samtidigt som jag ju är en person med stort behov av egentid och som presterar bäst när jag får vara ifred i lugn och ro. Ångestmonstret tycker INTE om det här nya arrangemanget, men jag tycker ändå att det är en riktigt spännande erfarenhet. Jag ser dock fram emot att få flytta "hem" igen efter den här veckan.

Jag slutade tidigt idag, för jag hade en läkartid på psyk. Inte med samma läkare som sist såklart (deras personalomsättningshastighet är ganska alarmerande 😒), så jag blev ju tvungen att svara på en massa frågor om mitt mående och min tillvaro och min medicinska historik. Jag hade ångestpåslag under hela samtalet - att träffa nya människor är inte precis det bästa jag vet och att dessutom behöva vända ut och in på mig själv inför fullkomliga främlingar är inte direkt någon höjdare. 😵 Att läkaren var en man kändes ju också rätt jobbigt. Men jag tror att det gick ganska bra ändå.

Jag är dock rädd att jag svarade lite för bra på frågorna, för han konstaterade att jag ju verkar må rätt bra och har en stabil och välordnad tillvaro. Jag fattar absolut vad han menar - det är ju inte alla psykfall som bor själva och jobbar heltid och har nära relationer och många fritidsintressen - men jag blir både frustrerad och rädd när representanter för psykiatrin antyder att jag verkar klara mig rätt bra, för jag vill verkligen inte hamna mellan stolarna igen och vara för frisk för psykiatrin men för sjuk för vårdcentralen och inte få hjälp av någon av dem. 😣😨😱😒 Så på så vis var det ju lite dumt att jag hade en så bra dag idag. 😕 Men jag ska försöka att inte noja alltför mycket över det.

Jag fick en ny medicin utskriven. Eller ny och ny, en annan variant av en som jag har. Jag har hittills tagit Quetiapin som depottabletter, men den nya läkaren tyckte att jag skulle ta en mer snabbverkande variant så att jag somnar fortare. Tydligen bör man somna inom en halvtimme efter att man gått och lagt sig. Det gjorde mig helt ställd - för mig tar det alltid minst ett par timmar. Somnar seriöst folk i allmänhet nästan direkt?! Hur då?!? 😲😲😲

Läkaren började även prata om att på sikt prova att sätta in något annat än Sertralin. Det gjorde mig väldigt orolig. Sertralin har liksom varit min grundpsykofarmaka ända sedan jag var 18 år. Det känns väldigt läskigt att byta ut den mot något annat. 😱 Men jag är ändå öppen för tanken. Det är dock inget som kommer hända än på ett tag, för närvarande är det bara kvällsmedicinerna som ska justeras.

En annan sak som läkaren sa, som jag aldrig reflekterat över innan, är att eftersom ångest kräver väldigt mycket energi så är rekommendationen att vi som lider av ångest bör ägna oss åt fysisk träning tre gånger i veckan - för då kommer det inte finnas så mycket energi kvar att bygga upp ångesten med. Jag har bara tänkt att fysisk träning är bra vid psykisk ohälsa eftersom det frigör en massa endorfiner som gör att man blir glad. Att det skulle "stjäla" energi som annars riskerar att bli till ångest har jag inte tänkt på. Men gud, vad häftigt! 👍👍👍

När jag var klar på psyk skyndade jag mig hem och bytte om till träningskläder och sedan stressade jag iväg till gymmet. Jag hade sagt till mina kollegor att jag kanske inte skulle hinna vara med på träningen idag, men jag ville verkligen - och efter att ha fått höra det där av läkaren om träning och ångest kände jag mig ännu mer peppad än innan. 😀👍 Dagens träning var rolig, vi fick bland annat lyfta skivstänger. 🏋‍♀️ Det var jättejobbigt och jag kommer sannolikt ha himla ont imorgon, men det kändes väldigt coolt också. ✌️

Jag gick förbi mataffären och handlade lite på hemvägen. Och efter att ha duschat och tvättat träningskläderna och fått i mig lite mat ställde jag mig och bakade kakor som jag tänker ta med till jobbet imorgon för att fira en rolig sak som hände idag.

Och nu börjar denna tämligen intensiva dag lida mot sitt slut, så nu säger jag natti natti. 😴