Jag mår fortsatt bra - psykiskt. Men fysiskt känner jag mig helt förstörd. Jag misstänker att det är pollensäsongen som börjat komma igång på allvar nu. 🤧 Jag har haft symptom i flera veckor redan, men inte på den här nivån. Jag tog mig knappt upp ur sängen imorse för att jag kände mig så himla trött, trots att jag sovit tillräckligt många timmar inatt, och tröttheten har hållit i sig hela dagen. 😴 Snuvig är jag också, det är jag förvisso alltid men det känns som att det är värre nu. Kliar i ögonen gör det också.

Det här blir min första pollensäsong på fyra år utan Theralen-tabletter. 💊 Och det märks redan. Kombinationen Theralen och Desloratadin har gjort pollensäsongerna riktigt hanterbara för mig ända sedan 2017, jag hade nästan glömt hur vidrigt det var innan...men det börjar jag bli varse nu igen. 😒 Varför, åh VARFÖR, säljs inte Theralen-tabletter längre?! 😭 Helt sjukt att sluta tillhandahålla dem utan att erbjuda ett vettigt alternativ...

Jag hade förresten samtal med min terapeut igår. Vi pratade om grubbel och ältande och hon förklarade att det faktiskt är ett val att grubbla/älta - och att inte göra det. Jag har svårt att se det på det sättet, jag känner mig mer som ett offer för mina tankar - för även om jag lyckas bryta grubbel tillfälligt så sätter det snart fart igen och när det händer om och om igen ger jag till slut liksom upp och bara låter det fortsätta utan att kämpa emot längre eftersom det ändå inte hjälper. 😕 Enligt terapeuten beror det sannolikt på att jag ännu inte hittat de optimala verktygen för mig att bryta grubbel med. Jag hoppas att hon har rätt.

Terapeuten läste upp en liten text om en person som var mitt uppe i sitt ältande när det plötsligt ringde på dörren, personen gick och öppnade och där utanför stod grannen och bad om att få låna lite mjöl, personen blev då fokuserad på uppgiften att gå till köket och hämta mjöl åt grannen och när grannen gått igen insåg personen att hen upphörde (tillfälligt) med sitt ältande när grannen ringde på dörren. Terapeutens fråga till mig var om det var grannen eller personen själv som avbröt ältandet...? 🤔 Jag ser det som att det var en kombination. Det var ju en yttre händelse som gjorde att personen blev distraherad från sitt ältande. Men enligt terapeuten var det ett val personen gjorde att fokusera på grannen och uppgiften att hämta mjölet istället för att fortsätta älta. Jag vet inte, jag... 🤔 Vad säger ni?

Jag ska hur som helst få lära mig tre metoder för att styra/bryta grubbel. Terapeuten gick lite översiktligt igenom dessa tre uppmärksamhetstekniker igår:

✔ Uppskjutande. Att avsätta 30 minuter "grubbeltid" vid samma tidpunkt varje dag och ägna den tiden åt att vältra mig i ältande, men så fort jag kommer på mig själv med att grubbla/älta utanför den tiden hejda mig själv och tänka att jag får vänta med de där tankarna till min schemalagda grubbeltid.

✔ Lära mig styra min uppmärksamhet.

✔ Lära mig koppla loss min uppmärksamhet.

De två sistnämnda gick hon bara igenom lite ytligt, och hon erkände att hon behöver läsa på mer om dem innan hon kan lära ut dem till mig. Den första metoden pratade hon däremot ganska mycket om och berättade att den hjälpt henne själv väldigt väl. En charmig och ganska befriande aspekt av att ha en relativt nyutbildad terapeut är att hon inte riktigt har den där professionella barriären än utan pratar på ganska ohämmat om sig själv och sina egna problem (till skillnad från psykologen jag haft sedan 2018, som är som en mussla och inte ger mig ens en antydan om vad som pågår i hennes privatliv trots att det är uppenbart för mig att allt inte står rätt till och jag vid flera tillfällen har uttryckt oro och omtanke för henne).

Jag har faktiskt börjat prova på den första metoden nu. Varje dag kl. 17.30 ringer alarmet "GRUBBELTID!"...men hittills (det är andra dagen idag) har jag inte lyckats sätta igång något ältande under den tiden, trots tappra försök (det är himla svårt att älta/grubbla på beställning!). Jag har dock lyckats avstyra det ganska väl när det kommit under dygnets övriga timmar, och vänligt men bestämt sagt till mig själv att det där får vänta till min grubbeltid. 👍

Terapeuten gav mig även i hemläxa att aktivt försöka fortsätta älta även om jag blir avbruten. Exemplet ovan med grannen är väl inget troligt scenario, för om det mot förmodan plötsligt ringde på dörren här så skulle jag sannolikt inte öppna - mamma och syrran har egna nycklar och övriga besökare meddelar sin ankomst via SMS eller Messenger för att bli insläppta i porten och ingen dyker upp här utan att det är bestämt i förväg. Men det kan ju hända på jobbet att jag sitter och ältar någonting när en kollega kommer in i mitt rum och ber mig om hjälp. Eller att jag sitter hemma och ältar när mamma ringer. Och det är väl två situationer där jag kan öva på att fortsätta älta trots distraktion.

Nu ska jag försöka sova, och förhoppningsvis vakna upp med lite mer energi imorgon. Natti natti!