Nu är det PRIDE!!! 🏳️‍🌈

 
Nu, mina vänner, är vi äntligen igång med årets EAST PRIDE!!! 🏳️‍🌈 Digitalt såklart, med anledning av coronaeländet. Men det känns ändå väldigt stort och peppigt och fint. Idag har vi redan hunnit posta flera videor i sociala medier (Facebook och Instagram), vilket vi kommer fortsätta med under hela Pride-veckan som håller på ända till min födelsedag nästa lördag. Den största händelsen äger rum imorgon kl. 12, då vi kommer ha en livesändning med massor av spännande innehåll. Eller, vi och vi - jag är som vanligt en bakgrundsfigur som inte figurerar i de utåtriktade sammanhangen, men ni kommer att få se några av mina Pride-vänner i alla fall. ❤️🧡💛💚💙💜 
 
 
Igår kväll kände jag mig ganska vemodig, ledsen och ångestfylld. 😔 Jag fick en massa dumma tankar om att jag inte är önskvärd eller behövd vare sig på jobbet eller i Pride-familjen (vilket jag egentligen vet inte är sant men som kändes väldigt sant i det tillståndet). Idag ser jag mer ljust på min plats i tillvaron. Jag behövs och jag gör bra saker. 💖 Idag uppstod en panikartad situation inför morgondagens livesändning, och jag insåg att JAG behövde RINGA(!) ett telefonsamtal för att lösa den - och det gjorde jag. Det var läskigt, men jag höll mig skenbart lugn och lyckades reda ut situationen. Och jag fick beröm av övriga Pride-familjen efteråt. Heja mig! 👏👏👏 
 
Vad kommer jag göra imorgon då? Jo, jag kommer faktiskt vara barnvakt. Efter flera dagars ångestfylld betänketid och velande fram och tillbaka skrev jag till barnets mamma att jag kan ställa upp. Hon har sedan dess dubbelkollat med mig flera gånger att det verkligen är okej, och visst känner jag mig fullkomligt skräckslagen inför att ge mig ut på okänd mark på det här sättet, men samtidigt känns det bra och roligt. Och det kommer vara en till tjej från Pride-familjen närvarande nästan hela tiden, så jag kommer inte ha HELA ansvaret för barnets väl och ve under de där fem timmarna det handlar om, vilket verkligen är en lättnad. Nästa gång (om det blir en nästa gång) kanske jag klarar det själv, men såhär första gången känns det tryggt att vara två vuxna. 👍 
 
 
Rosa och fin i håret har jag också blivit under veckan. Vilket ju tydligen är det som främst gör mig till en perfekt barnvakt för barnet ifråga. 😉 Jag hade jättetrevligt hos frisören, precis som vanligt, och jag är så tacksam över att ha hittat en frisör som både är skicklig och seriös i sin yrkesutövning, rolig och vettig att prata med och som får mig att känna mig lugn och avslappnad. Sedan snart fyra år tillbaka är min frisörskräck ett minne blott och frisörbesök är inte längre ett nödvändigt ont (vilket det varit ända sedan jag flyttade hemifrån som nittonåring sisådär 40 mil och följaktligen slutade gå till samma frisör som mamma) utan något som jag faktiskt ser fram emot och njuter av. 💖 
 
Och nu ser jag fram emot morgondagen. Först barnvaktandet och sedan häng i parken med Pride-familjen (med lite lagom coronaavstånd) så länge vi står ut med att sitta ute i kylan. HAPPY PRIDE!!! ❤️🧡💛💚💙💜 
 

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback