Andra bĂ„gskyttelektionen đč
IkvĂ€ll var det dags för den andra lektionen i bĂ„gskytteskolan. đč Jag var mindre nervös den hĂ€r gĂ„ngen, bĂ„de över att skjuta inför publik och över att smĂ„prata med de andra i gruppen. Precis som förra gĂ„ngen fick halva klassen börja skjuta medan den andra halvan tittade pĂ„ - men den hĂ€r gĂ„ngen klev jag faktiskt fram och sĂ€llade mig till den första halvan istĂ€llet för att som förra gĂ„ngen avvakta till den andra gruppens tur. â
Det var mer fokus pĂ„ teknik den hĂ€r gĂ„ngen Ă€n förra gĂ„ngen. Och mitt stora utvecklingsomrĂ„de Ă€r att jag slĂ€pper ivĂ€g pilen för snabbt, att jag har för brĂ„ttom och inte tar mig tid att stĂ„ och sikta ordentligt. Och det tror jag Ă€r ett Ă„ngestrelaterat beteende - att jag tycker att det Ă€r jobbigt att stĂ„ dĂ€r i centrum för uppmĂ€rksamheten och bli bedömd och ta upp plats, sĂ„ jag skyndar mig att bli klar sĂ„ att jag snabbt fĂ„r trĂ€da Ă„t sidan igen. đ„ Men jag jobbade pĂ„ det under kvĂ€llen och fick beröm nĂ€r jag gjorde framsteg. đ
Jag fick min första bĂ„gskytterelaterade skada ikvĂ€ll ocksĂ„. StrĂ€ngen trĂ€ffade armen precis bredvid armskyddet, det gjorde helvetiskt ont och huden blev genast blĂ„lila och det sipprade fram nĂ„gra bloddroppar. đ” Efter det fick jag ett lĂ€ngre, tjockare, bĂ€ttre armskydd.
Ăven denna lektion sökte jag mig till tjejen (tror jag i alla fall att hen identifierar sig som đ€) som jag hĂ€ngde ihop med under förra lektionen. Efter lektionen hade vi sĂ€llskap nĂ€stan hela vĂ€gen hem till mig. Vi gick och pratade om de gemensamma intressena bĂ„gskytte, Japan, manga/anime, studier, genusvetenskap och annat som dök upp under vĂ€gen. NĂ€r hon först föreslog att vi skulle slĂ„ följe pĂ„ hemvĂ€gen började Ă
ngestmonstret sĂ„klart vrĂ„la om hur jag inte skulle kunna hĂ„lla igĂ„ng ett samtal med en frĂ€mmande mĂ€nniska en hel jĂ€vla halvtimme. Och visst blev det lite tyst ibland, men det kĂ€ndes rĂ€tt okej Ă€ndĂ„. Och vi hade himla trevligt. đ
NĂ€r vi skilts Ă„t halade jag upp mobilen och upptĂ€ckte att jag hade tio missade samtal frĂ„n syrran. Jag hade sagt att jag skulle ringa henne pĂ„ hemvĂ€gen, och nu mötte hon mig grĂ„tfĂ€rdig i hallen och hade till och med ringt till klubbordföranden för att kolla om jag överhuvudtaget kommit fram till trĂ€ningslokalen tidigare pĂ„ kvĂ€llen och hon var nĂ€stan beredd att springa ut och leta efter mig. Min finaste Ă€lsklingssyster. â€â€â€ Jag har fortfarande sjukt dĂ„ligt samvete. đ±đ±đ± Och hĂ€danefter ska jag bli bĂ€ttre pĂ„ att messa mina nĂ€ra och kĂ€ra om det blir Ă€ndrade planer i mina förehavanden, för att undvika onödig oro.
Kommentarer
LivrÀdd
Det Àr sÄ coolt att du börjat med bÄgskytte! KÀnns som en perfekt aktivitet för dig - idrottsskador till trots. KRAM
Svar:
The Worrying Kind
Trackback
