Första Pride-dagen đłïžâđ
Idag inleddes fantastiska East Pride. RegnbĂ„gsflaggan vajar över vĂ„r vackra stad och gör den Ă€nnu vackrare. Jag har varit och jobbat (kĂ€nner mig pĂ„ bĂ€ttringsvĂ€gen frĂ„n min sjukdom nu) och efter det hunnit med tvĂ„ Pride-aktiviteter under eftermiddagen och kvĂ€llen, en förelĂ€sning om EU och HBTQ-personers vidriga situation i Tjetjenien och en biovisning av tre kortfilmer om normbrytande funktion och sexualitet. â€đ§Ąđđđđ
Jag har fĂ„tt massor av positiv uppmĂ€rksamhet för mitt regnbĂ„gshĂ„r, bĂ„de pĂ„ jobbet och i sociala medier och bland mina feministiska och queera bekantskaper som jag stött pĂ„ under eftermiddagen och kvĂ€llen. Har fĂ„tt en massa kramar och leenden och glada hĂ€lsningar ocksĂ„. Det har verkligen varit en fin dag och jag har varit omgiven av fina mĂ€nniskor. đłïžâđ
SĂ„ varför ligger jag nu hopkrupen i sĂ€ngen och kĂ€nner mig...sorgsen?! đ Varför överanalyserar jag allt jag sagt och gjort (eller borde ha sagt och gjort) under dagen och varför kĂ€nner jag mig sĂ„ off, utanför, konstig, icke önskvĂ€rd...? Varför kĂ€nns det som att jag Ă€r och gör allting fel och som att ingen vill ha mig dĂ€r? Antagligen Ă€r det Ă
ngestmonstret som inte uppskattar att jag Ă€r ute och trĂ€ffar folk och gör saker jag tycker om, sĂ„ nu försöker fanskapet fĂ„ mig att sluta med det... đ€ Men det gĂ„r jag inte med pĂ„. Imorgon Ă€r det dags för Pride-paraden och dĂ„ kommer jag definitivt inte sitta hemma och gömma mig! â€đ§Ąđđđđ
Kommentarer
Trackback
