På väg ut för att gå till teatern möttes jag av en vedervärdig stank i trapphuset, och jag upptäckte snart källan...

...en uttömd ölburk. 😒 Mina grannar verkar ha lite andra uppfattningar än jag om hur en skapar en "trevlig helg". Suck. Men jag har inte hört något oväsen i alla fall, får väl vara glad för det åtminstone.

Jag anlände till teatern relativt sent och skyggade till lite när jag såg mängden jackor i garderoben och hörde sorlet inifrån teaterns cafeteria. Men jag tog ett djupt andetag och gick in i alla fall. Det fanns inte ett enda ledigt bord, så jag insåg panikslaget att jag skulle behöva närma mig något av sällskapen och fråga om någon av stolarna vid deras bord var ledig. 😱 Jag bestämde mig ganska snart för ett bord utmed väggen (jag känner mig väldigt utsatt mitt ute på golvet) där det satt två kvinnor, och det gick bra. "Är den här stolen ledig?", "Jadå", "Tack" och sedan inget mer. Jag satte mig och plockade först upp programmet och läste igenom det och sedan plockade jag upp mobilen och satt och blippade med den tills det nästan var dags för pjäsen att börja. Jag var fruktansvärt spänd hela tiden.

Pjäsen var rätt bra, tror jag. Nån sorts lugn före stormen hette den och handlade om tre skådespelare som gestaltat antingen Hitler eller Goebbels i olika uppsättningar och nu skulle mötas för att diskutera detta tillsammans. Pjäsen utspelade sig under det första mötet mellan dem, i väntan på att det officiella samtalet/intervjun skulle börja. Jag hade lite svårt att hänga med ibland, då jag inte kände till vare sig de aktuella karaktärerna eller andra personer de nämnde, så jag missade nog en del poänger som den övriga (betydligt äldre) publiken skrattade gott åt. Men visst skrattade jag också på en del ställen. Det var en rolig föreställning, det var det. Och jag kunde NÄSTAN tänka bort att en av skådespelarna hade en av huvudrollerna i La Cage aux Folles...så jag var bara liiite starstrucked. 😉

Telefon har jag svarat i idag också förresten! Det ringde ett främmande mobilnummer på förmiddagen och jag tänkte först såklart strunta i det, men så slog jag upp numret och insåg att det var en kvinna från F! som ringde, och då svarade jag. Hon ville försäkra sig om att jag fortfarande är beredd att gå in i styrelsen och undrade även om jag kommer på årsmötet. Det känns läskigt som fan, men JA, jag kommer göra det. Jag kommer utöka mitt engagemang i F! redan nu i vår. Heja mig! ✊