För fyra-fem timmar sedan hade jag långt framskridna självmordsplaner. Googlade information om den valda metoden. Blev rädd för mig själv. Tog en varm dusch, kröp ihop i sängen och hyperventilerade. Pratade med syrran, sedan en kollega, sedan med syrran igen. Såg en hajfilm (alltid tillfredsställande att se människor våndas och dö på film när jag behöver få ur mig destruktiva känslor). Tog en Imovane. Pratade med mamma. Nu håller jag sakta på att domna bort. Hoppas att saker och ting är bättre imorgon, eller åtminstone inom den närmaste framtiden...