I förmiddags ringde de äntligen från Kvinnokliniken och erbjöd mig en läkartid. Jag fick komma dit redan på eftermiddagen. Jag var jättenervös och stissig, och inte blev det bättre när läkaren dök upp och jag insåg att den jag skulle diskutera mina PMS-besvär med var en man(!) i övre medelåldern. Men det blev bra i alla fall. Han var mycket trevlig, professionell och tillmötesgående. Han lyssnade på mig, skojade med mig och fick mig att känna mig (relativt) avslappnad. Jag fick de piller jag ville ha och jag slapp gynundersökning. Ska börja med de nya tabletterna imorgon, vilket känns himla spännande. Tänk om jag efter femton och ett halvt års lidande faktiskt kan bli fri från det månatliga helvetet!