Att förlora sig själv

Jag lyckades faktiskt somna sedan i går kväll - utan Imovane. :thumbup: Men sedan drömde jag mardrömmar och vaknade alldeles kallsvettig. :bigeyes: Vid niotiden! Klockan ringde som vanligt vid halv sex, men jag orkade inte gå upp då. Jag behövde sova ikapp lite. :tired: Så istället för att gå upp tidigt och ge mitt hår en inpackning och baka en plåt med svartvinbärsmuffins, som jag tänkt göra, är det enda jag har gjort än så länge idag att sitta och uggla på Facebook och titta på Taylors nya video...
 
 
I think that the worst part of it all wasn't losing [her] - it was losing me...
 
Det är ungefär så jag känner när det gäller L. År efter år ansträngde jag mig för att anpassa mig efter henne, bli den hon ville att jag skulle vara, forma om mig efter hennes mått så att hon skulle älska mig och vilja stanna hos mig...och när jag sedan blev ensam, visste jag knappt vem jag var längre. :O Jag visste inte vad jag tyckte och inte tyckte, vad jag gillade och inte gillade, vad jag ville och inte ville...jag visste ingenting, förutom att jag var jäkligt vilsen. :S
 
Det har tagit lång tid att hitta den verkliga Malin i detta virrvarr...men nu tror jag faktiskt att jag kommit på rätt köl igen. :thumbup: Jag har återfunnit mig själv. Och jag tänker aldrig mer låta någon annan sätta upp reglerna för vem jag ska vara och inte vara!

Kommentarer
Lillasyster

Helt rätt, älsklingssyster! Krama <3

2012-12-15 @ 21:20:22

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback