Idag fick jag nästan min första gråtattack på jobbet. 😢 Men bara NÄSTAN. Det uppstod en situation som gjorde mig väldigt upprörd och jag reagerade som det faller sig mest naturligt för mig, nämligen genom att bli ledsen. Men jag lyckades med nöd och näppe hålla tillbaka tårarna, och situationen hanterades relativt snart av kollegor. Men min känsla kvarstår fortfarande, och även om jag är väl medveten om att jag för länge sedan har lämnat min initiala reaktion och gått in i ältandeläge så har jag svårt att göra något åt det. Jag hoppas att allt känns bättre när jag fått sova på saken. Imorgon väntar en ny dag... 🙏