Julen

Nu har det varit lite tyst från mig här ett tag. Det här med ledighet är ju en riskfaktor för mig (jag har varit ledig i över en vecka nu, vilket med facit i hand var alldeles för länge), och under större delen av förra veckan kände jag mig nedstämd och hade ångest. Det stora sammanbrottet kom på julaftonskvällen, då bröt jag ihop totalt och kände mig bara så jävla ledsen. 😢 Det hade väl både med ledigheten och med julen att göra. Jag älskar ju julen och är superhypad flera månader i förväg...men när själva julafton väl börjar närma sig mår jag bara dåligt. 😔 Så det känns skönt att julhelgen är över nu faktiskt. Det har gått en del upp och ner och det har absolut funnits ljuspunkter, som när syrran var här dagen före julafton och när vi åkte till mamma på juldagen och när vi mellandagsshoppade igår. Men på det stora hela längtar jag tillbaka till vardag och rutiner nu. Jag ska gå och jobba imorgon, och efter nyår rivstartar högsäsongen. Det känner jag mig väldigt redo för nu. 👍 
 
 
 
 
En av julklapparna jag fick av syrran. Hon hade redigerat ihop helt epic videor till hela Atlantis-soundtracket! 😍😍😍 
 
Årets mottagna julkort. 🎄❤️ 
 
Julkort är en sak jag tycker är väldigt mysig med julen, både att skriva julkort till andra och att hitta julkort till mig i brevlådan. 💌 Jag får aldrig ens i närheten så många tillbaka som jag själv skickar, men jag är medveten om att jag skickar extremt många och att alla människor inte håller på med sådant här överhuvudtaget. Något jag reagerat på i år (som jag inte noterat tidigare år) är dock att folk lägger ut inlägg i sociala medier om att de minsann skänker pengar till välgörenhet istället för att skicka julkort... 
 
 
Jag har lite svårt att förstå detta. Jag menar, vari ligger motsättningen mellan att skicka julkort och att skänka pengar till välgörenhet? 🤔 Jag lovar att det går alldeles utmärkt att göra båda delarna. Inlägg av den här typen känns mest som ett sätt att rättfärdiga varför en inte ägnar sig åt något som lite förväntas av en såhär års (att skicka julkort) genom att framhäva en annan aktivitet (att skänka till välgörenhet) istället. Det blir lite som ett implicit skuldbeläggande av oss som ägnar oss åt så världsliga saker som att skicka julkort, när människor faktiskt dör och svälter här i världen... 
 
Sedan får folk såklart göra som de vill (och jag förstår absolut att det blir dyrt för äldre människor, som det handlar om i dessa två fall, att skicka julkort till sin enorma släkt och bekantskapskrets). Jag har verkligen ingenting emot att folk väljer att skänka pengar till välgörenhet istället för att skicka julkort (det är ju egentligen lite samma sak som att skänka pengar till någon fond istället för att köpa blommor i samband med en begravning). Jag bara försöker resonera mig fram till varför jag blir lite provocerad när jag ser sådana här inlägg. Och ja, det är väl just det implicita skuldbeläggandet samt idén om att två saker är varandra uteslutande trots att det egentligen inte finns någon motsättning mellan dem (lite som när rasister ställer invandrare mot pensionärer). Men ja...alla gör förstås som de själva vill. 
 
Nåväl. Nog om det. I måndags hade jag samtal med min terapeut, och vi pratade en del om mitt julmående. Och hon tipsade mig om Compassionportalen och dess gratis ljudfiler för bland annat medveten närvaro (som är en lämplig alternativ handling till grubbel). Jag lade in flera av dem i min mp3 och började lyssna på dem i måndags kväll. Vilket gjorde att jag slappnade av och slocknade ovanligt tidigt på kvällen - och vaknade redan vid halvfyratiden(!) på tisdagsmorgonen utan att kunna somna om. Vilket kanske inte var helt optimalt, eftersom syrran och jag skulle ägna dagen åt att mellandagsshoppa. 🙈 Och jag blev mycket riktigt helt förstörd och vi åkte hem redan tidig eftermiddag och kraschlandade i soffan med tevespel och lussebullar. 
 
Men vi hittade himla många fina saker, och jag var superduktig i en affär där jag förälskade mig i en ljusstake som jag genom en lång exponeringsprocedur till slut lyckades köpa. Ljusstaken utgjorde ett visningsexemplar som nu efter jul såldes ut. Det stod att en skulle kontakta personalen om en ville köpa något av de olika visningsexemplaren som såldes ut. Så jag gick fram till informationsdisken, där det stod en gubbe och höll på med datorn. Efter en stund fattade han att jag ville honom något, och förklarade att han inte jobbade där. Det kändes lite pinsamt, även om det förvisso var ett rimligt antagande av mig att han ingick i personalen. 🤷‍♀️ Men så dök det upp en annan gubbe, som faktiskt jobbade där, och jag förklarade mitt ärende för honom. Han var lite tafatt, för han jobbade normalt inte på just den avdelningen utan hade fått rycka in och täcka upp för sjukfrånvarande kollegor, så han hade ingen koll alls på utförsäljningen av visningsexemplar. Så han tog med mig till en kollega, som förklarade hur han skulle göra. Och sedan stod jag och väntade medan han länge och väl fyllde i en lapp om varför priset skulle justeras i kassan. Jag tyckte om honom, han kändes lite som en jultomte och han önskade oss skämtsamt en LJUS kväll när han var klar med lappen. 🕯️😉 Jag vågade mig på att fråga om det fanns någon kartong till ljusstaken, det fanns det tyvärr inte men jag är glad över att jag vågade fråga i alla fall. Väl framme vid kassan tog det också ganska lång tid, "jultomten" hade visst fyllt i lappen fel (det var ju inte hans område egentligen, så det har jag full förståelse för) och kvinnan i kassan fick delvis göra om proceduren och korrigera några uppgifter. Och för alla personer jag hade att göra med under denna omständliga inköpsprocess var jag noga med att påtala att det faktiskt stod på skylten att det skulle vara 70 procent rabatt, vilket de inte riktigt hade koll på. Hade jag inte haft syrran med mig hade jag bangat ur redan vid insikten om att jag skulle behöva kontakta personal för att få köpa ljusstaken. Men nu pratade jag med flera personer, förklarade mitt ärende och stod på mig i prisfrågan. Syrran sa efteråt att hon var väldigt imponerad av mig. Och ja, jag kände mig himla duktig. Och vilken underbar ljusstake jag fick med mig hem, den var väl värd all social exponering... 😍 
 
 
Får se om det blir någon yoga innan jag går och lägger mig ikväll. Jag har yogat en del nu under julledigheten, vilket har varit väldigt bra för mitt sinne. 🧘‍♀️ Jag har dock inte tagit mig iväg till bågskytteklubben någonting, som jag hade tänkt, men jag köper min terapeuts tanke om att det nog var ett lite för stort steg för mig när jag var så låg. Jag har ägnat mig åt betydligt stillsammre aktiviteter, som att plöja igenom hela andra säsongen av The Witcher... 
 
 
Helt episk! 😍 Jag måste verkligen se till att börja läsa böckerna snart...

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback