Journey to Fearless

Idag har jag varit på äventyr i Stockholm. Jag är helt slut nu faktiskt. Orkar egentligen inte blogga, vill bara gå och lägga mig. Men jag måste bara få berätta och visa. Jag har gjort mitt livs första tatuering idag, förstår ni. Som en 30-årspresent till mig själv. 
 
Jag har nu ordet "Fearless" på min högra handled. Som en vacker, permanent och lättåtkomlig påminnelse till mig själv om att jag inte ska låta Ångestmonstret bestämma vad jag ska och inte ska göra i mitt liv. Och även som en hyllning till Taylor. 
 
Känner mig superlycklig just nu. Det har jag gjort ända sedan jag lämnade tatueringsstudion. Delvis är det väl alla endorfiner och dopaminer som frigjorts (för det gjorde verkligen ONT, det kändes nästan som att skära med rakblad), men framför allt är det glädjen över att äntligen ha gjort detta som jag velat göra så länge. Och det blev så himla fint! 
 
Jag hade med omsorg valt ut vilken tatueringsstudio jag ville göra tatueringen i. En feministisk, vegansk studio på Söder i Stockholm med bara kvinnliga medarbetare. Det kändes verkligen rätt att vända mig dit. Kanske verkar det lite märkligt att jag reser ända upp till Stockholm (som jag tycker är skitjobbigt) för att tatuera mig, när jag typ bor granne med en tatueringsstudio här hemma i Norrköping. Men miljön och bemötandet är väldigt viktigt för mig. Och om en studio har uppstoppade djur i fönstren spelar det liksom ingen roll att det är gångavstånd till den, jag tänker inte sätta min fot därinne. Men studion i Stockholm var helt underbar och jag kände mig bekväm där direkt. Jävligt nervös förstås, men ändå på något sätt avslappnad. Och tatueraren var jättesnäll, proffsig och duktig. 
 
Jag har varit så himla uppstressad över hela grejen Att Åka Till Stockholm att det faktiskt inte var förrän sent igår kväll som jag på allvar började oroa mig för själva smärtan. Den hade liksom kommit helt i skymundan för mina bekymmer över hur jag skulle ta mig från Centralen till Söder. Övervägde att ta tunnelbanan, men eftersom det var fint väder och jag hade gott om tid på mig kändes det bara onödigt att utsätta mig för den panikattack som brukar komma som ett brev på posten när jag besöker T-Centralen. Så jag promenerade helt enkelt. Det tog typ 50 minuter och solen sken och Stockholm höll på att vakna. Det var rätt mysigt, när jag väl kommit bort från Centralen och in i Gamla Stan. 
 
Jag promenerade tillbaka från studion också. Specialplasten jag fått över min tatuering, som skulle kunna sitta i upp till tre dagar, började lossna redan i Gamla Stan så jag stannade vid riksdagshuset och tejpade fast den med några Hello Kitty-plåster. Mötte en stund senare helt otippat två personer från Norrköping, från min "gamla" Pride-familj, och det kändes lite awkward, men jag höll på och pratade med syrran i telefonen just då så jag behövde inte göra så mycket mer än att vinka när vi möttes. Besökte Kawaii-butiken (ett måste vid varje besök i huvudstaden!) men köpte faktiskt ingenting. Kände inte för att shoppa eller sätta mig någonstans och äta, ville mest bara hem igen, så jag återvände till Centralen. Kom dit en och en halv timme innan mitt tåg skulle gå. Konstaterade att det skulle gå ett annat tåg till Norrköping om cirka en kvart, så jag gick in i resebutiken och fick hjälp att boka om min biljett. Jätteskönt att få komma hem igen! Stockholmsresor får mig verkligen att inse (och uppskatta!) hur LUGNT det faktiskt är här i Norrköping. 
 
Exakt fyra timmar efter att tatueraren plastade in min tatuering tvättade jag händerna och drog försiktigt bort plasten och tvättade tatueringen i duschen. Och nu sitter jag här och kan inte sluta titta på den och beundra den. 😍 
 
 
På tågstationen i Norrköping imorse. Nervös och förväntansfull som en liten studsboll. 
 
Taylors "Fearless" på repeat i mp3-spelaren under hela tågresan. 
 
Jag var extremt tidigt på plats utanför studion (såklart), men det var varmt och skönt och vackert i omgivningen, så det gick ingen nöd på mig. 
 
Precis utkommen från studion. 
 
Hemma, nyduschad och insmord med Helosan-salva. 
 
 
Finaste Taylors definition av Fearless.

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback