Reflektioner kring depression

Idag kom lärarens respons på näst sista uppgiften i etnologikursen...
 
 
Det lät ju rätt okej, så jag tänkte att jag väl fortsätter traditionen med att publicera mina uppgifter här på bloggen...
 

Exemplet depression

 

Before you diagnose yourself with depression or low self-esteem, first make sure that you are not, in fact, just surrounded by assholes.

William Gibson

 

 

a) Förklaringar till kvinnors depression

 

Kvinnor som blivit diagnostiserade med depression anammar ofta den medikaliserade förklaringen till sitt tillstånd – en kemisk obalans i hjärnan. Dock lägger kvinnorna större vikt vid andra faktorer, såsom relationsproblem, stress kopplad till arbete och studier samt svårigheter att kombinera familj och karriär (Stoppard & Gammell 2003, s. 45). Det som får störst betydelse för individen är således varken biologiska eller psykologiska faktorer, utan snarare den sociala kontext i vilken man verkar. Att se till sociala faktorer kan minska risken för den deprimerade individen att klandra sig själv för sitt lidande, såvida hon förmår urskilja de influenser från omgivningen som bidragit till hennes depression (Hurst 2003, s. 159).

 

Dysfunktionella relationer till närstående personer, inkluderande såväl svek som kränkningar, bidrar ofta till att kvinnor blir deprimerade. När personer som förväntas älska och värna om en bryter denna oskrivna regel, leder det inte sällan till att den utsatta övertygas om att hon inte förtjänar att bli älskad (Hurst 2003, s. 142, 147).

 

Normer kring hur en kvinna ”ska vara” har en stark påverkan. Att det inte ingår i den kvinnliga könsrollen att uttrycka känslor som frustration och ilska, bidrar till att kvinnor blir deprimerade. När starka känslor inte tillåts att visas utåt, är risken stor att de istället vänds inåt (Crowley Jack 2003, s. 63).

 

Förväntningar, såväl egna som omgivningens, på rollen som hustru och mor lyfts av deprimerade kvinnor själva fram som bidragande faktorer till deras depression (Scattolon 2003, s. 179). Modersrollen är särskilt komplex, då kvinnor förväntas längta efter och uppskatta att bli mödrar, samtidigt som den rollen inte värderas särskilt högt ur samhällsnyttosynpunkt och kanske inte heller av kvinnornas partners (McMullen 2003, s. 32). Moderskapet kan också innebära känslor av besvikelse, då barnets ankomst inte enbart medför ofördelad glädje utan också stora förändringar vad gäller såväl den egna kroppen som förlorad egentid, femininitet, sexualitet och yrkesidentitet (Nicolson 2003, s. 122-126). Strävan efter att vara en ”perfekt mamma” är också svår att leva upp till och riskerar att ge upphov till känslor av personligt misslyckande (Mauthner 2003, s. 93, 105-106).

 

Socioekonomiska faktorer såsom finansiella problem lyfts fram som en betydande grund till kvinnors depression. Stress, nedstämdhet och andra negativa känslor följer i kölvattnet av att inte få privatekonomin att gå ihop. I kombination med det faktum att kvinnor i allmänhet tar större ansvar för hemmet och barnen i familjen leder detta till att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av depression (Scattolon 2003, s. 169-170).

 

Kvinnors överrepresentation när det gäller depression kan, som framgått ovan, i mångt och mycket kopplas till strukturella ojämlikheter mellan könen. Ett första steg mot att förändra situationen torde därför vara att öka medvetenheten kring dessa ojämlikheter, hur rådande ideal och normer påverkar kvinnors psykiska ohälsa (Blum & Stracuzzi 2004, s. 284). Att synliggöra depression är här av stor vikt. Att våga tala om och dela med sig av sina erfarenheter bidrar till att hjälpa andra som också är deprimerade att reda ut sina problem (Hurst 2003, s. 158), men också till att minska den stigmatisering som råder kring depression och psykisk ohälsa i allmänhet. Detta skulle också leda till att fler män skulle få hjälp för sina depressiva symptom, som i dagens läge ofta förblir icke-diagnostiserade på grund av den starka koppling som depression har till kvinnor och kvinnlighet (Emslie, Ridge, Ziebland, Hunt 2005, s. 2246). Min slutsats är följaktligen att alla tjänar på jämställdhet – deprimerade och icke-deprimerade, kvinnor och män, individ och samhälle.

 

 

b) Depressionsdiagnosens betydelse för individen

 

Att diagnostiseras med depression kan ge upphov till blandade känslor, såväl positiva som negativa. Det kan kännas som en lättnad att få en förklaring till och ett namn på sitt lidande, samtidigt som diagnosen kan upplevas som stigmatiserande då psykisk ohälsa än idag ofta präglas av tabubeläggande och skamkänslor (Stoppard & Gammell 2003, s. 42-43).

 

 

Att inta ett medikaliserat förhållningssätt till sin depression kan medföra att man får lättare att acceptera sitt tillstånd. Genom att betrakta depressionen som ett sjukdomstillstånd som vem som helst kan drabbas av och som, i likhet med många andra sjukdomar, går att tillfriskna ifrån, blir depressionen inte längre ett personligt misslyckande (Stoppard & Gammell 2003, s. 56-57).

 

Medikaliseringen har dock även en baksida. Alltför stort fokus på biologiska och psykologiska faktorer riskerar att placera sociala faktorer i skymundan. Den sociala kontexten får en underordnad betydelse när medicinska förklaringar tar överhanden (Stoppard & Gammell 2003, s. 39). Därmed osynliggörs diskriminerande strukturer och en stor del av grunden till kvinnors lidande förblir orörd (McMullen & Stoppard 2003, s. 212).

 

Genom medikaliseringen förläggs depressionens orsaker till någonting inom individen. Vare sig depressionen förklaras i biologiska eller psykologiska termer, blir kontentan att det är den deprimerade individen själv och inte omgivningen som behöver förändras. Det är den deprimerade kvinnan som förväntas ta medicin, gå i terapi eller minska ner på sina engagemang utanför hemmet såsom arbete och studier. Sådana insatser kan visserligen hjälpa den enskilda kvinnan för stunden – men i längden, och för samhället i stort, kvarstår problemen och utan bestående insatser kommer historien att upprepa sig. De socioekonomiska ojämlikheter som bidrar till att kvinnor i större utsträckning än män drabbas av depression förblir intakta. Ojämlikheterna riskerar till och med att befästas ytterligare, då deprimerade kvinnor ofta avstår från högre utbildning och koncentrerar sina åtaganden till hemmet och till okvalificerade deltidsarbeten (Stoppard & Gammell 2003, s. 54-57). Det hela blir en ond cirkel.

 

 

Referenser

 

Blum, Linda M. & Stracuzzi, Nena F. (2004). Gender in the Prozac Nation: Popular Discourse and Productive Femininity. Gender & Society, vol 18, s. 269-286.

 

Crowley Jack, Dana. (2003). The Anger of Hope and the Anger of Despair: How Anger Relates to Women’s Depression. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 62-87. New York University Press.

 

Emslie, Carol; Ridge, Damien; Ziebland, Sue; Hunt, Kate. (2006). Men's accounts of depression: Reconstructing or resisting hegemonic masculinity? Social Science & Medicine, vol 62, s. 2246-2257.

 

Hurst, Susan A. (2003). Legacy of Betrayal: A Theory of Demoralization from the Prespective of Women Who Have Been Depressed. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 139-161. New York University Press.

 

Mauthner, Natasha S. (2003). ”Imprisoned in My Own Prison”: A Relational Understanding of Sonya’s Story of Postpartum Depression. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 88-112. New York University Press.

 

McMullen, Linda M. (2003). ”Depressed” Women’s Constructions of the Deficient Self. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 17-38. New York University Press.

 

Nicolson, Paula. (2003). Postpartum Depression: Women’s Account’s of Loss and Change. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 113-138. New York University Press.

 

Scattolon, Yvette. (2003). ”I Just Went On. … There Was no Feeling Better, There Was No Feeling Worse”: Rural Women’s Experiences of Living with and Managing ”Depression”. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 162-182. New York University Press.

 

Stoppard, Jane M. & Gammell, Deanna J. (2003). Depressed Women’s Treatment Experiences: Exploring Themes of Medicalization and Empowerment. I Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.) Situating Sadness: Women and Depression in Social Context, s. 39-61. New York University Press.

 

Stoppard, Jane M. & McMullen, Linda M. (red.). (2003). Situating Sadness: Women and Depression in Social Context. New York University Press.


Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback