Jag gick till syrran en sväng idag efter jobbet (lite lagom hjärndödstrött efter mer än en timmes övertidsarbete). Fick kramar och nybakade muffins. Torsdagsmys på hög nivå. :)

 

På hemvägen hejdades jag av en gammal tant (säkert 80+ någonting). Jag utgick ifrån att hon antingen ville fråga om vägen eller också kritisera någonting (så värst många andra anledningar brukar det inte finnas för främlingar att söka kontakt med varandra på stan). Men hon ville bara tala om att hon tyckte jag såg PIFFIG ut i mina kläder. Röda skor, jeans och arméjacka. Inte vad man tänker sig att gamla tanter ska gilla. :P

 

Jag blev alldeles ställd, men väldigt glad. Jag tackade så mycket och log mitt allra soligaste leende. Och sedan kände jag mig bubblande glad under resten av promenaden hem. :D

 

Människor borde verkligen bli bättre på att säga vänliga saker till varandra. Även till folk man inte känner. This old lady made my day. :)