Hur får man jobb när man är som jag?!

Nu börjar kvällsångesten sätta in. Framöver har jag en dugga, ett seminarium och en jobbansökan att fixa. Och av någon anledning börjar jag alltid oroa mig för såna saker på kvällarna. Seminariet kan jag nog klara av (hör och häpna!), duggan kommer med största sannolikhet att gå åt helvete och jobbansökan känns totalt meningslös att skriva eftersom ingen ändå vill anställa en sån som mig. Jag har mitt CV i ordning, men hur fan får man till ett personligt brev?! Jag kan bara inte framhäva mig själv. Det låter så ihåligt när jag försöker skriva övertygande om hur bra jag är. För jag vet ju redan när jag sitter där och skriver att de kommer välja någon annan. Jag har ingen erfarenhet, jag har inga kontakter, jag är inte social, jag är ingen jäkla spindel-i-nätet, jag hatar ordet "driven" och jag är en obotlig pessimist. Och då spelar det ingen roll att jag har lätt för att lära, är ordentlig och hjälpsam eller har onormalt många högskolepoäng och massor av kårengagemang. De vill ändå inte ha mig.


(Foto: jscreationzs / FreeDigitalPhotos.net)


Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback